tisdag 25 maj 2010

Ny dag...nya möjligheter

Jag fick ju svar hos kostdoktorn ang. kolesterol-prover och det finns en otroligt utförlig kurs i det hos honom ( snabbkurs i kolesterol)


Hos Annika Dahlqvist debatterades det igår om mat för äldre och jag gjorde några inlägg, bla. att när jag jobbade med dementa på 90-talet gick vi kurs hos dietist och fick lära oss att sött var bra att lägga på all mat för då åt dom bättre, bla. kunde vi ha citronmarmelad på fisk!!


Nu fick vi även gå kurs i vård i livets slutskede och det kanske var mer befogat efter den mathållningen. Nu vill jag inte skoja bort arbetet med dementa för det är ett bland de tuffaste jobben som finns och personalen får ofta ta hand om både de dementa och deras anhöriga som ofta mår väldigt dåligt och det ger sig uttryck på olika sätt ( frustration, hjälplöhet över en situation som man inte hade räknat med).


För övrigt så ska jag till Stahre-terapin idag och vi ska prata om steg 8-Genomför positiva samtal.

Det kapitlet hadlar om hur vi pratar till varann och varför det är lätt att hamna på dagisnivå i argumentationer.

Det delar upp kommunikation i att man kan säga en sak som -Föräldern - Den vuxne - Barnet.

Och utifrån det få den man talar till att reagera på olika sätt.

ex. Att möta föräldern av en eller flera i ett samtal kan lätt utlösa irritation och motstånd hos oss.

ex. -Det där du sade till Elias var väl inte så genomtänkt. då talar jag till den andre utifrån min "förälder" och om jag uttrycker mig så är risken stor att jag aktiverar både försvar och "barnet" hos den andre som svarar -vadå då, vad menar du med det. Då blir mitt "barn" irriterat och svarar -Det förstår du väl själv och pajkastningen är i full gång.

(detta är taget ur boken på bilden rakt av)


Det man då kan välja att säga är - Du, jag måste fråga dig en sak. Hur kom det sig att du sade så där till Elias. Då talar jag utifrån min vuxne och chansen är större till ett vuxet samtal.


Jag känner mycket väl igen mig i detta och en av mina bästa vänner Eva säger alltid att när jag talat om min åsikt så säger jag....-och så är det!! alltså jag vet bäst.


Och det var väl precis det här som utlöste att jag startade denna bloggen...jag gjorde ett inlägg hos kostdoktorn och avslutade med - För jag vet!!!!


Ja, säga vad man vill om terapi, intressant är det tycker jag men tiden får utvisa hur mycket det hjälper min ätstörning. Den kan väl iallafall inte bli värre.

Min bok börjar bli välläst och min pärm med anteckningar tjock, för detta var ett av slutkapitlen. Jag kommer att skriva här om kapitlen från början i fortsättningen för att repetera och för dom som tycker det är intressant att följa min blogg.



Ha en Bra dag! Mita











2 kommentarer:

  1. Intressant blogg! Känner igen mig i det du skriver och har Lisbeths bok bredvid sängen. Ska bli intressant att följa dig!

    SvaraRadera
  2. Tack för kom. Ingrid, jag tror vi är många i denna situationen. Har du ideer på hur vi ska lägga upp detta....ska vi ta 1 kap. per vecka, tex. måndag, och sen följa varann med tankar under dagarna som följer...Kram från Mita

    SvaraRadera