Steg 9. Att förverkliga mål och förändringar

Detta steget är det kanske viktigaste, för det är en sak att veta vad man ska förändra och en helt annan sak att verkligen göra det....

Här är mina anteckningar fån steg 9....som jag fyllde i med tankar jag fick när jag läste kapitlet.

Att inte göra egna val är det samma som att överlåta makten över dina insatser till andra omkring dig

Tänk som en idrottsman = Planering och förberedelse + positivt tänkade

Positivt tänkande måste föregås av planering och förberedelse först då har man en mental kontroll över situationen
Det positiva tänkandet är då också ett realistiskt tänkande

Motsatsen är –det ordnar sig alltid….bara man tänker positivt
= tur/oturstänkande och man intar ett hjälplöst förhållningssätt inför det man står.

Tänk framåt och fatta beslut.
Mitt ätande:

Mitt jobb:

Mitt eget företag:

Mitt liv, motion mm:

Mitt och min sambos liv:

Mitt eget familjeliv:

Mitt förhållande till min sambos familj:

Gör en ny målplanering för vikten:

2kg viktnedgång =

4kg viktnedgång=

6kg viktnedgång=

8kg viktnedgång

10kg viktnedgång=

Målvikt 68kg=



Skriftlig planering:
1. Målen blir tydliga och möjliga att uppnå
2. Den skriftliga planeringen över din fortsatta viktnedgång ger dig kontroll, du kan inte gömma dig

Missa inta att ge dig själv uppskattning när målen nås

Motion har stor betydelse för att må mentalt bättre

Ta reda på hur mycket du rör på dig varje dag. Ex stegräknare

Sätt upp mål som är knutna till vardagmotion ex. om ett år har jag min fina klänning

Hitta möjligheter till fysisk träning nära mig

Lära mig handskas med situationer som lockar till ursäker att inte motionera

Jag tillhör dom som behöver ständiga utmaningar för att trivas, absolut….

1. Det här är jag nöjd med i mitt liv:




2. Det här anser jag acceptabelt:



3. Det här vill jag förändra


1. Tänk tacksamhet, nöjd mm
2. Det jag inte är nöjd med men inta kan förändra
3. Det jag vill och kan förändra

Medvetna strategier

1. Tänk efter vilken situation du befinner dig när lusten infinner sig

2. Tänk efter vilka situationer jag stoppar saker i munnen


3. Tänka efter om jag kan förhålla mig på något annat sätt till situationen eller om jag kan agera så jag förändrar situationen


4. Tänka efter om det är något annat än mat jag vill ha


Vilka situationer i min vardag behöver jag förändra för att jag inte ska använda ätandet som kompensatoriskt

1. Identifiera vilka situationer som jag tänker negativt


2. Undersök om det verkligen finns anledning att tänka negativt i den situationen


3. Hänger det negativa tänkandet ihop med tidigare negativa ”sanningar ” om mig själv


Delmål ta bättre hand om mig själv
Strategier:
1. Tänka på att vara tydlig och stå för den jag är

2. Tänka efter vad jag ska säga ja till och vad jag ska säge nej till


3. Inse att jag duger som jag är ingen är felfri


4. Motionera regelbundet

5. Våga ta plats, lyfta fram det jag är bra på


6. Sluta dölja min kropp även om jag väger för mycket.

Förändra min roll i familjen:

1. Låt varje familjemedlem ta mer ansvar, ge dom lärotid

2. Sluta vara dörrmatta, skapa regel inom familjen som förljs upp


3. Delegera matlagning acceptera att alla inte är lika bra

4. Gnäll mindre, var tydlig och tala om hur jag vill ha det i olika situationer, ingen är tankeläsare.



5. Tänk igenom måsten vem lägger ribban är jag nöjd med ribban

6. Sluta be om ursäkt för min övervikt



Stress på jobbet.

1. Lyft fram mina arbetsinsatser istället för att bli upptäckt
2. Var tydlig mot arbetskamrater

3. Låt dig inte utnyttjas ”bussiga berta”


4. Sök nytt jobb, byt arbetsinriktning, utan misslyckanden inga framgångar


5. Gå kurs som ökar min kunskap vuxenutbildning


6. Sluta vara jobbets kurator

7. Var mer lyhörd, vet inte alltid bäst.



Visualisera positivt - dagdröm


Gå igenom situationer, samtal prata vuxen – vuxen tex.

Om någon provocerar, gå inte i försvar utan ifågasätt uttalandet. Varför säger du så…..

Ha en bra vecka....! kram från Mita

Steg 8 genomför positiva samtal

Som tidigare föreslår jag att du läser steg 8 och sen kan du använda dig av mina stolpar här.......

Genomför positiva samtal
Ett bra sätt att förändra andra människors uppträdande och agerande mot dig är att förändra ditt eget förhållningssätt till dem

Exempel från boken:
Gunbritt som tvättade till sin man ex.

Acceptera din roll som tvätterska

För att påverka en annan människa till förändring av sitt beteende kan man behöva tänka över hur tydlig man själv är i sina signaler till personen

Tjat löser inga problem utan utlöser försvar. Hamna i sandlådan

Samtal spårar ur

Från vi var små har vi lärt oss uppträda mot andra så vi blir omtyckta

Föräldrar lär oss rätt och fel och det byggs på av andra människor varefter.

Men under vuxenpolityren finns alltid det ursprungliga, spontana lite egoistiska barnet. Som lätt kommer upp till ytan när vi känner oss kränkta eller orättvist bemötta.

Figurer (här ritade jag två ansikten mot varann och skrev in de olika sätten att tala till varann)

-----förälder------




------vuxen--------




--------barn--------





Att möta föräldern hos en annan person kan utlösa irritation – barnnivån är aktiverad

Mötas vuxen – vuxen i samtal
Ställa frågor och låta den andre svara
Fråga saker i förebyggande situationer
Min intervjumetod…..

Analysera samtal:

Vilken roll hade jag:

Vilken roll brukar jag ta i samtal med andra:

Analysera samtal:

Vilken roll hade jag:

Vilken roll brukar jag ta i samtal med andra

Analysera samtal:

Vilken roll hade jag:

Vilken roll brukar jag ta i samtal med andra


Ha en bra vecka! Kram från Mita

Steg 7. Ta kontroll över stressen i ditt liv

Ta kontoll över stressen

Ledord – Balans Struktur
Irritation otillräcklighet press är känslor där man vill stoppa något i munnen

Balans mellan arbete och fritid

Motvikten till stress är inte alltid vila balans mellan plikter och avkoppling

Kravfyllt arbete kravfylld fritid= farligt

Bli medveten hur du hushållar med dina resurser

Energianalys för att själv kunna på verka balansen

Cirkel 100%
(här ritar du en cirkel och tänker till hur stor energi varje tårtbit tar, jag gjorde så att jag först räknade ut hur många timmar jag lade på varje bit och sen utifrån det kom jag fram till att tex. mitt arbete som också är umgänge med min sambos familj tog lite timmar med jättemycket energi)









Lista
1. Arbete
2. Sambo
3. Villa
4. Föräldrar
5. Mig själv


Förfina fyll i med färgpenna hur stor del av varje tårtbit som du upplever som olustig
Fyllda partier=stress

Bli medveten om när du upplever obalans

Vilka tårtbitar = stress
Hänger det ihop med arbete eller privatliv
Vilka situationer i tårtbitarna får mig stressad
När på dagen inträffar situationerna

1. Försök ta reda på vad det är i situationerna som gör mig stressad


2. Sätt ord på stresskänslor oro arg speedad irriterad


3. Tänk efter vad i situationen som gör mig stressad

4. Hur kan jag själv förändra situationen


5. Kan något som gör mig stressad deligeras

6. Ställer jag för höga krav på mig själv

7. Har jag svårt att säga nej

Belastning som varar länge och ofta = stress
Konflikt mellan egen ambition och möjlighet att förverkliga
Låg egenkontroll att inte kunna påverka situationer

Gradera vad jag vill arbeta med:
1
2
3
4
5
6
7
8

Att inte kunna kontrollera och påverka dem egna situationen= spänt arbete
Två val
1. Låta situationen bli oförändrad
2. Ändra situationen

Lär dig prioritera
1. Ge dig själv 10min att skriftligt planera dagen
2. Gör en grovplanering med alla arbetsuppgifter de närmaste dagarna
3. Plocka ut dagens
4. Gradera vad du ska hinna med

När du stryker undan för undan aktiverar du hjärnans belöningssystem
Skriftligt arbetsbeskrivning innebär tydlighet

Förändring i hemsituationen

Motion Att ge sig tid till motion innebär att ta hand om sig själv

Dansa motion ska vara regelbunden och lustfylld annars fortsätter du inte

Ha en bra vecka! Kram från Mita

Steg 6. Stress kan ge övervikt

Det är väldigt viktigt att identifiera stress i sitt liv. Det behöver inte betyda att man är en hispig människa som flyger runt utan som för mig att jag har en inre oro-stress som jag dövar med mat.

Detta avsnittet handlar om att hitta stressen i sitt liv och nästa avsnitt handlar om att ta kontoll över det.

Jag gjorde som vanligt att jag skrev stolpar som jag lade till svar och tankar som kom upp när jag läste det sen och då skrev jag till det.

Stress kan ge övervikt

Stress ger ofta upphov till negativa känslor: irritation, otillräcklighet, ilska

Upplever du balans i ditt liv?

En stressupplevelse föregås av stressorer:

Fysisk, psykisk och social

Fysisk smärta-alarmberedskap-det gör ont

psykisk stress andras krav något är större än min förmåga

Egenstress mina egna krav på mig själv

Social stress känner mig obekväm med andra


Detta kan bero på de livsregler jag har, vilka?

Stressreaktioner

kroppsliga: ex svårt att sova värk

emotionella: oro ångest

kognitiva: minnesproblem, negativa tankar, koncentrationsproblem

Stressupplevelser, brist på kontoll


Stress kan också vara en drivkraft till förändring


Stress kan utveckla bemästrandestrategier-coping för att döva oro ångest

Detta kan ge ett kompensatoriskt ätande alltså stresskan ge övervikt


Långvarig stress där man döljer stressproblemet genom att stoppa något i munnen kan ge fetma


vad har jag för kompensatoriska strategier?


Tv-såpor kan vara ett sätt att fly från sina problem

När livet är allmänt trist är det lätt att äta

Man har kamp flykt eller spela död beteende (spela död, kroppen lägger av = utbränd)

Fysisk aktivitet ger utlopp för stress

Idag biter vi ihop när vi blir arga, då stannar ilskan inne i kroppen och den stannar i ett uppvarvat tillstånd

Tillslut orkar inte kroppen och vi blir sjukskrivna

Att inte hinna med blir stress om det upprepas dag efter dag...

Om hjärnan blir understimulerad känner man sig trött utråkad och initativlös

Att aldrig anta en utmaning är ett sätt att undvika stress men då får man inte heller uppleva tillfredställelsen av att lyckas

Att komma ur hjälplöshetsproblemsyndrom handlar om att skapa balans i livet

Passiv sjukrivning löser inga problem

Jäkta är ett förstadium till stress

Stress obehagkänslor som är omöjliga att påverka?


Att man måste klaga på något man köpt kan ge stress


Sött+något i munnen =tröst
Sen blir vi beroende av vanan....av något sött

Är det särskilt lätt att tappa kontrollen av ätande vid stress?

Att avhålla sig helt från sött = föra över problemet på något annat (det kan man ju disskutera, min kom.)


Ha en bra Vecka! Kram från Mita

Steg 5

Sätta gränser och säga NEJ

Som tidigare har jag skrivit stolpar och frågor till mig själv som jag fyllt i med mina tankar inför varje träff med teapeuten

Vad svarar du om någon ber dig om en tjänst?

Föreslå en tid att prata ex. boka med andra som det passar mig

Att inte kunna säga nej är en orsak till stress

Att säga ja känns tryggt och är ett säker medel att bli omtyckt


Att säga nej är inte egoistiskt utan sund självbevarelsedrift


Att hjälpa andra upplever jag ett egenvärde och uteblir uppskattningen undrar jag vad jag gjort fel


Ju oftare du ställer upp för andra ju mer tas det för givet

Du låter andra styra över ditt liv och vara aktörer och accepterar att själv vara ett offer

Situationer som jag låter andra styra…?

Och som jag helt åsidosatt mig själv?

Bli mer egoistisk och tänk mer på dig själv

Livet är kort och en Gåva….

Att säga nej innebär att sätta gränser en omtanke om mig själv

Älska din nästa som du älskar dig själv


Din relation till dig själv är den viktigaste i ditt liv


Acceptera mina bra och dåliga sidor

Sluta ursäkta dig


Ta plats



Var på våga ta plats-skalan ligger jag

Tar ogärna plats--------------------------------------- har lätt att ta plats

Priset för bekräftelsebehovet kan bli för stort om jag åsidosätter mig själv hela tiden


Prioriterar andra före mig själv------------------------------- prioriterar mig själv


Använd JAG när du talar:
Man brukar anse- istället- JAG anser

Jag tycker…. jag tror …….jag kan tänka mig att…..
Att säga så gör dig tydlig, du möter ibland motstånd men jag vet var jag har andra då

Bestäm mig för att säga nej varje dag och analysera effekter kanske positiva

Har något ändrats i ätbeteendet




Stress kan ge övervikt

Stress ger upphov till negativa känslor: irritation, otillräcklighet, ilska
Upplever du balans i ditt liv?


En stressupplevelse föregås av stressorer
Fysiskt, psykiskt eller socialt

Fysisk smärta-alarmberedskap-det gör ont

psykiskt stress-andras krav-något är större än min förmåga

skapar egen stress-mina krav på mig själv

Social stress-känner mig obekväm med andra

Detta beror ofta på min egna livsregler vilka?



Stressreaktioner.
Kroppsliga: svårt sova värk

Emotionella. Oro ångest

Kognitiva: minnesproblem, negativa tankar, koncentrationsproblem

Stressupplevelser 0= brist på kontroll

Stress kan vara en drivkraft till förändring

Stresssituationer kan utveckla bemästrandestrategier-coping för att döva oro ångest
Kan ge ett kompensatoriskt ätbeteende
Stress ger övervikt

Stress fetma långvarig stress döljer stressproblem genom att stoppa något i munnen

Vad har jag för kompensatoriska strategier+


Tv-såpor-flyktstrategi-alibi för att slippa ta i tu men mina egna problem

När livet är trist-äter som konpensation

Historien upprepar sig….

Kamp – flykt eller spela död beteende

Fysisk aktivitet ger utlopp för stress
Idag biter vi ihop och ilska stannar och vi stannar i ett uppvarvat tillstånd

Spela dödtillstånd – sjukskrivning ytterst

Att inte hinna med blir först stress om det upprepas dag för dag…

Om hjärnan blir understimulerad känner man sig trött uttråkad och initativlös

Att aldrig anta en utmaning är ett sätt att undvika stress

Men då får man inte uppleva att lyckas-tillfredställelse

Att komma ur hjälplöshetsproblemsyndrom handlar om att skapa balans i livet
Passiv sjukskrivning löser inga problem

Jäkta är ett förstadium till stress

Stress-obehagskänslor som är omöljliga att påverka

Klaga på en produkt……

Sött plus något i munnen= tröst

Vi blir beroende av vanan….av något sött

Är det särskilt lätt att tappa kontollen av ätandet vid stress?

Att avhålla sig helt från sött-föra över problemet på något annat?


Detta är stolpar ur steg 5, läs steget i boken och kopiera mina stolpar och skriv dina egna tankar som kommer upp.....

Kommentera gärna så vi kan utbyta tankar...
Kram från Mita

Steg 4.

Bli chef över ditt eget liv.

Ja, det tror man kanske att man är, men när man tänker efter så låter man allt andra styra över mycket...
Detta avsnittet har jag skrivit som frågor till mig själv:

Vilken roll har du i samarbete med andra:

är det bekvämt att andra bestämmer?
ger du upp?
har du svårt att ge efter?
vill du ha rätt?
ger du efter om du ser att andras åsikter är bra?

Vem bestämmer hur mycket du ska väga?

Vilka har utsatt dig för påverkan under din uppväxt?

Det är du som bestämmer om du ska ha en huvudroll eller biroll i ditt liv!

Vad vill du med ditt fortsatta liv?

Offer är motsats till Aktör!

Tillåter du andra att bära sig illa åt mot dig?

Hur blev du bemött när du protesterade som liten?

Blev du uppmärksammad när du var till lags?
( om du som jag har som livsregel att göra=att bli omtycket kan du välja att ta bort den livsregeln...Du gör dig själv till Aktör i ditt liv)

Att ta kontoroll över det egna livet innebär att vara uppmärksam på valmöjligheter!

Att ta ansvar för att livet inte blev som jag tänkt mig!

Seligmans Teori=Inlärd hjälplöshet
Om en person upprepat utsätts för situationer som hon upplever att hon inte kan påverka så uppkommer en negativ förväntan inför nya situationer och att dessa är okontollbara = passitivitet uppstår

Att inre göra något är receptet på nedstämdhet. Botemedlet är att du bestämmer dig för att göra något åt din situation och ta initativ till förändring

Kompensatoriskt ätande är ett uttryck för inlärd hjälplöshet
Man intar ett hjälplöst förhållningssätt och låter maten döva känslor

Ser du dina behov?

Man kan vara offer för att tro att man måste tillgodose andras behov och dämpa sig genom att småäta
Vad kan du göra för att ändra dig?

Var på skalan befinner du dig:

Offer x------------------------------------------------x Aktör

Ett kognitivt förhållningssätt innebär att att se sig själv som aktör och ansvarig för hur livet ska gestalta sig

Du kan inte styra vad som händer med hur du förhåller dig

Negativa händelser = Lärandesituationer

Förekom inte alltid utan låt andra ta initativ ( Om man alltid har en reservplan för allt som kan hända brukar kallas att man har en copingstrategi )

Att ha en negativ självbild kan ge falsk trygghet, jag behöver inte anstränga mig för jag vet att jag kommer att misslyckas. Jag riskerar inte att lyckas med de krav och förväntningar som då kommer att ställas på mig.

Vi människor är vanedjur och om du gör något ofta och regelbundet så blir det en vana. Om det är en ovana kan de ur denna vana uppstå ett beroende.
Vad har du för vanor som skapat ett beroende?

Är det bra eller dåligt beroende?

Beroendemänniskor lägger ansvaret utanför sig själv, jag gör mig hjälplös och unergräver tron på min egen förmåga.

Socker aktiverar hjärnans belöningssystem. Hjärnan har mottagare för cannabisliknade belöningsämnen som kroppen producerar när vi dricker, äter eller röker.

Ta reda på orsakerna till beroende och gör något åt det.

När man blir stressad hjälper kylskåpsätandet till att lösa spänningar, hitta alternativ

Använd dig av affrimationer

Jag gjorde utifrån boken en checklista som jag kunde använda inför jobbiga situatioer och vara Aktör istället för Offer.

Checklista:

Situatonen:

Har jag upplevt en situation tidigare som den jag möter nu?

Hur avlöpte mitt agerande då?

Vad kan jag lära mig av mitt förhållningssätt då?

Hur kan jag förbereda mig inför den kommande situationen?

Är de tankar jag använder mig av inför denna situationen relevanta?

Är min uppfattning av den situationen jag ska möta realistisk?

Vad är det värsta som kan hända?

Hur kommer jag isåfall hantera den situationen?

Hur kan jag förhindra att den uppstår?


Ha en Bra vecka! Vi ses! Kram! Mita

Återkommer...

Jag återkommer nästa vecka med steg 4....

Steg 3. Förändra dina negativa tankemönster

Automatiska tankar är ofta negativa
Medvetna tankar kan bli positiva

Selektivt tänkande:
personer med stora krav på sig själv fäster ofta stor vikt vad jag har sagt eller gjort fel, väljer ofta ut det negativa.
vid ett selektivt tänkande plockar man upp dagens besvikelser och låter dom skymma sikten.

Att Göra: Skriv ner 3 positiva saker varje kväll

Mentalt filter:
Att välja ut en negativ detalj ur en för övrigt positiv upplevelse och fokusera så starkt på den att hela upplevelsen blir negativ.

Att Göra: Fokusera på det positiva, det negativa som ex. sägs kanske behöver mogna

Övergenalisering:
utifrån en negativ händelse dra slutsatsen att allt hädanefter kommer att bli fel, dåligt eller negativt.

Att Göra: realitetspröva dina tankar...var det du kände verkligen ett misslyckande

Förhastade slutsatser:
om man ex. ofta får för sig att personer inte gillar dig eller att du inte kommer att fungera ihop med någon.

Att Göra: tänk efter om du ogillar kanske personen och projicerar den obehagliga känslan på mottagaren, rannsaka dig själv...avundsjuk på smal person kanske...

Etikettering:
trycka ner sig själv, jag duger inte - negativ etikett

Att Göra: Livsregel eller har du skapat den själv? ger det dig "vinst" om jag inte duger, så behöver jag inte anstränga mig...du gör dig själv till ett offer

Personalisering:
offer för ödet, jag ser mig som orsak till yttre händelser som jag inte varit ansvarig för, typiskt att det händer mig, tolkar allt personligt

Att Göra: en realistisk bedömning av de egna tankarna, tror du verkligen att detta bara händer dig, hur stor sannolikhet är det att klagomålet är riktat till dig?

Katastroftänkande:
Att tänka att det värsta alltid ska hända

Att Göra: tänka realistiskt, skaffa en backup...ring mig då....oro är inget att skämmas för.

UTESLUT ORD SOM "INTE" OCH "ALDRIG" BESTÄM DIG FÖR ATT DU ÄR TREVLIG OCH OMTYCKT

LÄGG TILL POSITIVA SAKER I LIVET SÅ DU FÅR SLAGSIDA ÅT DET POSITIVA HÅLLET....

Ha en skön vecka! Kram! Mita

Steg 2. Förstärk din självbild och ditt självförtroende

Detta är ju det Mia Törnblom, om ni läser henne, talar om. Att det är skillnad på självförtroende = att jag är bra på det jag gör och Självkänsla = att jag är bra för den jag är.

Om man som barn blir bekräftad för det jag gör och för den jag är så är det mycket enklare att hantera negativ kritik och motgångar utan att tappa fotfästet.

Jag är ju själv ett typexempel på mammas lilla duktiga flicka, som bara fick uppskattning för det jag gjorde och min självkänsla har alltid varit väldigt låg.
Dock har jag ofta hamnat i konflikt med mig själv, för jag har sen jag inträdde i arbetslivet alltid haft gott självförtroende och tyckt att jag gjort bra saker.

Det var först när jag förstod skillnaden på självförtroende och självkänsla som jag förstod mitt eviga jagande på bekräftelse.

Nu är det ju som tur är så att både självförtroende och självkänsla är färskvara och går att träna upp. Och det är det som detta kapitel handlar om.

Svara först på frågorna sid. 73-74 för att få en bild av ditt liv förr och nu....

Fortsätt svara på Nyckelfrågorna och lägg nu till varje kväll:

Självstärkande Dagbok:

Jag känner mig nöjd med uttalande, händelser, agerande som hänt under dagen:






Det kan vara något du tagit i tu med som du skjutit upp länge.
Det kan vara ett samtal med chefen
Det kan vara något bra du köpt till dig själv
Det kan vara något nu sagt nej till som du sletrianmässigt brukar säga ja till
Det kan vara att du brutit en vana
Det kan vara att du börjat använda jag istället för man när du pratar om dig själv
Det kan vara att du säger tack när du får beröm istället för att säga asch...jag...
Det kan vara att du vågar göra något du tidigare varit rädd för
Det kan vara att du vågar fråga om det är något du inta förstår på jobbet
Det kan vara att du lägger upp en plan för ditt jobb och inte bara blir den som får göra det ingen annan vill göra, tex. kan du be att få återkomma om det är någon som vill få hjälp eller säg att du kan tex. ha jobbet färdigt torsdag (om det är måndag) istället för att jobba "häcken" av dig för att få jobbet färdigt och kanske komma efter eller få det stressigt med ditt eget jobb.
Det kan vara att du testarnågot nytt, ställ dig frågan -vad har jag att förlora?

Ha en Skön Vecka! Kram! Mita

Stahreterapi Steg 1.

Detta är steg 1 som handlar om att utforska dina livsregeler.
Livsreglerna är som Nyckelfrågorna grunden till det som kommer framöver, att byta ut och ta bort sådant som stressar dig.

Jag skrev ett formulär för att ta reda på mina livsregeler.

1. Vilka Livsregler har du fått med dig om dig själv som varit bra i Livet?

Hur påverkar dessa positiva Livsregeler dig i ditt liv och relationer med andra?


2. Vilka Livsregel har du fått med dig som varit mindre bra?

Hur har dessa påverkat ditt liv? Hur påverkar det arbetet? relationer med andra, vänner och partner?

Är det livsregler som innebär hopplöshet eller krav?


3. Vilka Livsregler skulle du ändra på?


Realitetsprövning:
Är negativa Livsregler sanna eller osanna?


Finns det fog för dessa Livsregler, anser jag att dom stärker mig?

Detta har jag jobbar jättemycket med, gör som förra veckan, kopiera ner det jag skrivit och skriv ut på många sidor, skriv Livsregel för Livsregel och bestäm dig för vilka du vill ta bort eller ha kvar.....jämför dina och din partners eller jobbakompis Livsregler och på detta sätt få förståelse för varför du kanske krockar med olika människor.

För att ta ett exempel från mitt liv:
Jag har alltid jobbat mycket och varit uppskattad på arbetsplatser för att jag är snabb och effektiv.

När jag träffade min sambo och började jobba tillsammans med hans familj känner jag mig aldrig nöjd och känner alltid att jag kunde jobba mer och känner mig lat så fort jag vilar.

Vi kommer från liknade uppväxtförhållande, där de flesta är egna företagare, jobbar mycket och man har fått rycka ut med kort varsel ofta för att hjälpa till.
jag har tänkt mycket på detta varför jag känner mig lat i min sambos familj och när jag stukturerade upp våra Livsregelr förstod jag helt plösligt vad det berodde på.

I min familj så jobbar vi snabbt och effektivt....Vilar.....Jobbar effektivt igen....Vilar...osv.
I min sambos familj jobbar dom i långsammare tempo hela tiden....

Alltså, så får vi nog gjort lika mycket på lika tid men vi har helt olika arbetssätt. Då förstod jag varför jag kännt mig så stressad i hans familj för när jag vilar, vilket jag måste göra för att orka jobba på mitt sätt så jobbar dom och då har jag inte förstått att dom jobbar långsammare och inte behöver vila lika mycket om jag.
Denna insikten har gjort att jag kan låta bli att stressas av min sambos familj utan jag kan se att vi har olika sätt att jobba på helt enkelt....

En annan Livsregel som jag försöker ta bort är den som varit min största sressfaktor i livet ATT GÖRA = ATT BLI OMTYCKT den ska bort helt enkelt...

Hoppas du kan hitta hjälp i ditt arbete med Livsreglerna...

Skriv gärna kommentarer så vi kan få en dialog...

Ha en Skön Vecka!! Kram! Mita

Stahre-terapi avs. 4

Detta avsnitt handlar om hur du ska börja identifiera vad som stressar dig i vardagen och livet...

Här kommer nyckelfrågorna som du ska svara på varje kväll under hela programmet:

1. Vad har hänt idag? Beskriv händelser/situationer på arbetet och hemma som på olika sätt engagerat dig och berört dig.

2. Hur har du tänkt kring händelserna? Vilka känslor har händelserna väckt hos dig?

3. Hur tror du att din uppfattning av dagens händelser har påverkat ditt ätbeteende?

4. Om du tänker igenom de händelser som du tagit upp, anser du att dina tankar och slutsatser av det som hänt varit realistiska?

5. Skulle man kunna tolka händelsen/händelserna på ett annat sätt än vad du gjort?

6. Hur skulle en annorlunda tolkning av det som hände i dag ha kunnat påverka ditt ätbeteende under dagen, tror du?


Ta nu och markera frågorna och kopiera in dom i ett worddokument, gör lite mellanrum så du kan skriva dina svar under varje fråga, ex. så dom fyller en A4-sida.
Skriv ut många ex. och sätt i en pärm.
Jag skrev också in dom som en sida under rubriken här på bloggen om du vill skriva ut

Dessa frågor skrev jag varje kväll under min terapi och dom är grunden till att förstå vad som stressar dig i livet. Skriv precis allt, även det som du tycker är löjligt. Jag gömde min pärm under sängen för jag skrev verkligen allt och även sådant som jag inte vill att någon annan ska läsa.

De här frågorna ändrar inte ditt ätbeteende men de hör samman med de redskap till förändring som kommer framöver.

I mitt liv så har jag vetat länge att jag tar alldeles för mycket ansvar för andra människor, men inte kunnat förändra det. Under denna terapin har jag fått många redskap och kännt att jag blivit mycket bättre på att sortera vad som är mitt och vad som är andras ansvar.

För att ta ett ex. som kan verka väldigt löjligt.
Jag jobbar i ett familjeföretag inom träindustrin och har många olika arbetsuppgifter. Mitt huvudsakliga arbete är kontorsarbete men jag gör lita av varje också.
Leverera träprodukter bland annat är en av de övriga arbetsuppgifterna. Ibland ska jag åka till ett ställe där dom har en truck modell äldre och om inte chefen där är hemma känner jag att han som ska lasta blir stressad, då tycker jag synd om honom och blir själv stressad. En sådan här situation har jag skrivit om i mina nyckelfrågor. Det kan ju verka väldigt banalt men jag blev stressad och mitt matsug satte igång på vägen hem.
När jag har identifierat denna stress kan jag lättare förbereda mig inför nästa gång, resonera med mig själv, speca upp vad som är mitt ansvar och vad som är någon annans ansvar. Så här får jag hålla på för att bli av med stressen i mitt liv. Ibland är det banala saker som det här och ibland är det saker som upprör mer känslor. Det kan för många kanske verka som "dagisnivå" men för mig som inte fått redskapen med mig från början är detta min verklighet......Hoppas någon kan känna igen sig och börja sin resa till förändring.

Skriv Nyckelfrågorna FRÅN OCH MED NU, se det som en investering i ditt liv....

Ha en Bra dag! Kram! Mita

Utmaning...

Idag skall jag åka till Gränna - Visingsö....

Det är alltid så med mig vid utflykter och resor att jag tänker först på vad jag ska äta....
Idag ska jag försöka fokusera på annat, fotografera och njuta av naturen, så får jag se om jag kan släppa mattankarna.

Jag ska sitta i bussen och fundera på vad jag kan ersätta maten med som aktiverar hjärnans belöningssystem istället för mat.

Det kan även vara så att jag känner stress i situationen med många andra, att jag ska vara trevlig mm det ska jag stunta i och bara flyta med....

Ha en Skön Dag! Kram! Mita

Mera text...om ätstörning....

Jag känner igen mig mycket i denna text....att jag äter för att "DÖVA"....eller istället för "Något"...
och det är ung. det jag kommit fram till i min Stahre-terapi, att jag behöver mycket mer stimulans och utmaning i mitt liv. Och när jag funnit ett sätt att få det kanske ätstörningen ger med sig, men än känner jag inte att den gjort det.....

Fråga: Författare: Gunborg Palme Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 11 aug 2008.
Finns det något samband mellan ätstörningar och drogmissbruk, alkoholism och tobaksmissbruk (nikotinmissbruk)?
Svar:
Det finns likheter mellan många fall av ätstörningar och andra missbrukssjukdomar. Den mänskliga hjärnan har ett belöningscentrum. Hos en normal människa aktiveras detta när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad etc.

Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, koffein (kaffe) och nikotin (tobak) ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor, och därför använder matmissbrukare likaväl som alkohol- och narkotikamissbrukare sitt missbruk för att blockera känslor, som de inte står ut med.

Hos normala människor stimuleras belöningscentrum när man gör bra saker. Det stimuleras av motion, därför att det är bra för kroppen att få motion. Mera . De stimuleras av ätande, därför att det är bra för kroppen att få näring. De stimuleras om man är förälskad, därför att det är bra för släktets fortlevnad att folk bildar par och skaffar barn. De stimuleras när man utfört en prestation eller när man får beröm, därför att det är bra att människor gör konstruktiva saker.

Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.

Felaktig användning av belöningscentrum är speciellt vanligt hos en del människor, som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra, och som bär på en oro och stress, som kan dämpas med droger. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:

Alkholism och drogmissbruk
Matmissbruk
Sexberoende
Spelmissbruk
Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)
Detta innebär att mycket av vad man vet om hur man skall behandla alkoholism och drogmissbruk också passar för matmissbruk. Det gäller att stärka det egna, kloka jaget, och lära sig säga nej till "matmonstret" som lockar med snabba skenlösningar.

En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer, har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk. När det gäller anorexia, leder svält till minskad aktivitet hos signalsubstansen serotonin, vilket kan upplevas som ångestdämpande av en person som har ett överaktivt nervsystem. Mera på engelska . Anorektiker är mindre ofta än andra människor missbrukare av alkohol eller narkotika, medan personer med andra ätstörningar oftare än andra människor är alkohol- och narkotikamissbrukare. Detta gäller de anorektiker som bara begränsar sitt födointag. De anorektiker som växlar mellan hetsätning och svält är mer lika bulimiker. Mera.

Forskningen visar att vissa personlighetstyper oftare hemfaller åt både mat- och drogmissbruk, personligheter som oftare känner stress och ångest och som behöver mera stimulans utifrån för att må bra. Mera . Personer med ätstörningar har ofta för låga värden av serotonin, dopamin och CSF-5-HIAA, vilket gör att de känner sig mer stressade än andra. Mera på engelska . Många narkotikamissbrukare höll på med hetsätning innan de började med narkotika. Vissa medfödda anlag ökar risken för såväl matmissbruk som drogmissbruk. Mera på engelska .

Men det är inte så att alla med dessa anlag blir missbrukare. Man kan hitta andra sätt att hantera sina problem. Läkemedel som stabiliserar serotoninhalten i hjärnan kan vara till god hjälp. Psykoterapi kan hjälpa människor att välja mera långsiktiga lösningar på sina problem och att bli medvetna om sina val och alternativ i livet.


Ha en Bra Dag! Kram! Mita

Ätstörning....

Jag hittade denna sida om ätstörning...........väldigt mycket text, men kanske något att ta till sig.

Ätstörningarnas orsaker

Trots omfattande forskning vet vi ännu inte säkert vad som orsakar ätstörningarna. Teorierna om de bakomliggande orsakerna har skiftat genom åren, från psykologiska teorier om barndomen till biologiska teorier om rubbningar i nervsystemets funktion. Nutidens kroppsfixering och smalhetsideal brukar också ses som en bidragande orsak.
Troligen är det en kombination av olika faktorer som leder till att en ätstörning utvecklas. Modern forskning har visat att det sannolikt finns någon form av ärftlig biologisk disposition för ätstörningar, en slags sårbarhet eller känslighet. Om den som har denna känslighet börjar banta, samtidigt som hon är utsatt för psykisk stress eller sociala påfrestningar av något slag, kan en ätstörning utlösas.

Vad som är stress eller påfrestning varierar från person till person och man har inte hittat något gemensamt mönster för de som drabbas. Det kan röra sig om vanliga livshändelser som skolproblem, relationssvårigheter eller prestationskrav (egna eller andras) som är påfrestande. Ibland hittar man inte alls några utlösande faktorer medan det i andra fall kan ha inträffat saker som inneburit extrema påfrestningar för den drabbade.

En gemensam bakomliggande faktor är nästan alltid att man har bantat. Utan bantning (eller i vissa fall viktnedgång av annan orsak) utlöses inte någon ätstörning. Att förhindra att flickor och unga kvinnor bantar är därför den viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar. Att bryta pågående bantning och svält är därför också den viktigaste behandlingsinsatsen mot en ätstörning.



Teorier om anorexi/bulimi
Det finns många teorier om orsakerna till ätstörningar.
Här kommer kommer vi att gå igenom några olika teorier om vad som kan ligga bakom både anorexia och bulimia nervosa. Tillstånden är psykologiskt sett mycket likartade. Texten är hämtad ur boken "Bulimia nervosa - när bara maten existerar" av Helene Glant och Rolf Glant LIC-förlag 1992. I dagens läge är det ingen som verkligen vet vad som orsakar anorexia och bulimia nervosa. Genom åren har det framkastats många olika förklaringar till dessa tillstånd. Förklaringarna har ofta byggts på vad som råkat vara modernt inom tidens medicinska eller psykologiska forskning.

Richard Morton angav i sin beskrivning av anorexia nervosa från 1600-talet att orsaken till insjuknandet var " a multitude of Cares and Passions of her mind". Han hittade ingen kroppslig sjukdom bakom patientens lidande, utan ansåg att orsaken var "en mångfald bekymmer och lidanden i hennes sinne".

Under slutet av 1800-talet fick sjukdomen anorexia nervosa sin benämning av den engelske kirurgen William Gull. Han kunde inte heller hitta någon kroppslig förklaring till sjukdomen utan ansåg att den hade psykiska orsaker.

I början av 1900-talet förändrades synen på anorexia nervosa i samband med de vetenskapliga framsteg som gjordes inom medicinen. En patolog, M Simmonds, upptäckte 1914 att hypofysen hade skador hos en ung kvinna som dött i ett anorexiliknande tillstånd. Efter den upptäckten började man tro att alla fall av avmagring berodde på hormonella rubbningar utlösta av skador i hypofysen. Det ledde till att man försökte behandla anorexi genom transplantation av hypofyser från djur till människa!

Under 1930-talet upptäckte man att den hypofysskada som Simmonds hade beskrivit, Simmonds sjukdom, inte hade med anorexia nervosa att göra. Man övergick därför åter till en psykologisk förklaringsmodell. Då det psykoanalytiska tänkandet började sprida sig inom psykiatrin under denna tid, hämtades förklaringen till sjukdomen i dessa teorier. Man började se anorexin som ett uttryck för intrapsykiska konflikter kring sexualiteten. Rädslan för att äta tolkades som ett uttryck för en rädsla att bli befruktad (av fadern) genom munnen. Rädslan för "oral befruktning" kom att dominera teorierna om anorexia nervosa fram till slutet av 1950-talet, då modernare psykoanalytiska teorier började göra sig gällande.

En orsak till teorierna kring sexuella konflikter och rädsla för oral befruktning kan ha varit att man blandade ihop riktig anorexia nervosa med andra störningar av ätandet, framför allt sväljningsfobier och psykogena kräkningar. Vid dessa tillstånd, som ofta är av neurotisk karaktär, finns det många gånger sexuella konflikter och trauman med i bakgrundshistorien. Under senare år har man åter aktualiserat sexuella trauman och övergrepp som bidragande faktorer till utvecklingen av ätandestörningar. I enskilda fall kan det finnas klara samband mellan sexuella övergrepp och en senare utvecklad ätandestörning. Däremot finns det inget som tyder på att sexuella övergrepp generellt leder till utvecklingen av anorexi eller bulimi, utan snarare att den som är drabbad utvecklar någon form av psykiska problem senare i livet.

Den modernare psykoanalytiska teoribildningen kring anorexia nervosa ser olika störningar i personlighetsutvecklingen som orsaker till anorexin. Dessa störningar tror man uppkommer tidigt i utvecklingen, i samspelet mellan mor och barn under de första levnadsåren. I dessa teorier har man ändrat synen på anorexi, från att se sjukdomen som ett uttryck för intrapsykiska konflikter rörande sexualiteten, till att röra sig om störningar i relationen mellan mor och barn.

Under 1960-talet började teorierna om orsakerna till psykiska störningar åter ändra fokus. Nu började man allt mer intressera sig för relationerna mellan alla familjemedlemmar och inte enbart mellan mor och barn. Man ansåg att psykiska problem uppstod till följd av störningar i relationerna i familjen och började därför behandla hela familjer med samtalsterapi. Utifrån detta synsätt växte det under 1970-talet fram en syn på anorexia nervosa som grundade sig på familjeterapeutisk teori. Olika brister i familjens sätt att fungera sågs som orsaken och anorexin sågs mer som ett uttryck för familjens problem än som en sjukdom hos individen.

När detta skrevs, 1995, var familjeteorierna om anorexi och bulimi väl förankrade i tidens psykiatriska tänkande. Parallellt med dessa teorier finns de psykoanalytiskt orienterade teorierna om tidiga störningar i mor-barnrelationen som förklaring. Båda teorierna omhuldas varmt av sina anhängare och har gett upphov till ett flertal varianter av behandlingsmodeller. Båda synsätten ger också föräldrarna till anorektiker och bulimiker en tung skuldbörda, det är ju de som har "gjort fel"!

Samtidigt börjar den avancerade biologiskt orienterade forskningen inom psykiatrin att ge nya insikter i samspelet mellan kropp och själ. En del forskare börjar åter se anorexia nervosa som orsakad av biokemiska störningar i hjärnan. Vi vet inte ännu vilken förklaringen är och det är tveksamt om vi någonsin får veta det. Däremot kan vi sätta upp teorier om hur vi tror att det förhåller sig och låta dessa teorier ligga till grund för vår behandling.

Men vi bör kanske hålla i minnet att de psykiatriska teoribildningar, som styr vårt handlande, många gånger kan vara lika trendkänsliga som Parismodet.

När det gäller psykiska sjukdomar eller problem är det överhuvudtaget sällan som man kan finna några enkla orsakssammanhang som förklarar problematiken. Ofta är det istället flera olika samverkande faktorer som leder till fram till att ett problem eller en sjukdom uppstår.

Det här synsättet gäller i högsta grad anorexia och bulimia nervosa. Vid båda dessa tillstånd kan man se hur både biologiska och psykosociala faktorer samverkar i uppkomsten av en svårartad och handikappande psykisk problematik.

Vid behandling av ett problem är det dessutom inte endast frågan om problemets uppkomst som är av intresse, utan det är också viktigt att försöka förstå vad det är som gör att problemet fortsätter!

Utifrån detta perspektiv är det därför bättre att man diskuterar vilka drivkrafter det finns som leder fram till anorexi och bulimi, än att man stirrar sig blind på någon eller några specifika orsaker. Det finns många faktorer som samverkar, alltifrån biokemiska mekanismer i nervsystemet till industrisamhällets sociala och kulturella normer och ideal!



Matens funktioner
Maten fyller många funktioner för människan. Den är inte enbart den näring, som vi behöver få i oss för att överleva rent biologiskt, utan också något som är av stor social och psykologisk betydelse.

Alltifrån våra första dagar i livet är maten intimt sammankopplad med känslor och upplevelser. Spädbarnet som skriker av hunger får mat och blir tillfreds, rent fysiologiskt. Samtidigt tillfredsställs också barnets känslomässiga behov av kontakt med mamman. Barnet kan få sina första upplevelser av kärlek, värme och närhet till en annan individ, något som lägger grunden för dess fortsatta utveckling både fysiskt och psykiskt.

För två affärsmän som träffas på lunch fyller maten en annan funktion. Förutom den rent fysiologiska (att den mättar) bidrar maten till att underlätta samvaron och de förhandlingar som förs. Maten får även i detta fall en funktion som en förmedlande länk mellan människor. Utifrån ett interpersonellt synsätt har maten en relationsskapande funktion.

Maten kan också vara ett njutningsmedel, något som förgyller tillvaron. Ett njutningsmedel som är lättåtkomligt (åtminstone i industriländerna) och socialt accepterat. För en del människor kan maten t o m bli en av de få ljuspunkterna i ett annars påfrestande eller enahanda liv. Man äter för att få tröst och för att få njuta. Maten sviker inte, den finns alltid där när den behövs, till skillnad från så mycket annat.

Vi kan kanske redan nu, efter dessa små glimtar av matens och ätandets betydelse, börja spekulera över orsaker och drivkrafter till både anorexia och bulimia nervosa. Att svälta sig för att bli smal är att avstå från mat och den interpersonella funktion som maten har som en förmedlande länk mellan människor.

Att inte äta blir ett undandragande och en flykt från samvaron med andra. En samvaro som man kanske inte orkar med eller kan hantera känslomässigt. Eller ett beroende av andra som man inte klarar av, kanske av rädsla för att bli övergiven om man visar vem man är?

I självsvältens icke-ätande blir man oberoende och självständig. Man behöver inte ha mer kontakt med andra än man själv vill. Inte ens kroppens behov av näring kan tvinga anorektikern att närma sig andra människor.

Men allting har sitt pris, även självständigheten. Maten finns ju ändå där, lockande och tröstande. Om man är ensam kan man äta utan att bli beroende av andra människor.

Hetsätningen sker som regel i ensamhet. Kontrollen släpper och kroppens krav på näring blir kanske övermäktigt, liksom själens behov av tröst...

Matens olika funktioner avspeglas också tydligt i massmedias sätt att behandla mat. Veckotidningarna är fyllda av matrecept för alla möjliga tillfällen, julmat, festmat, vardagsmat, sparmat, smalmat...

Vi har specialtidskrifter som inte handlar om annat än mat. Nya kokböcker kommer ut varje år. Livsmedelsbutikernas sortiment utökas hela tiden. Mat och ätande är en ständigt ökande marknad i industriländernas överflöd.

Samtidigt med det stigande intresset för mat, ökar också intresset för att motverka överätandets effekter. Tidningarna är sedan många år tillbaka fyllda med bantningsrecept och underkurer för viktnedgång. Bantningspiller och diverse naturmedel för viktminskning utgör en mångmiljonmarknad enbart i Sverige. Vi har också fått en kraftig ökning av antalet "hälsotidningar" under de senaste åren.

Hetsätarnas och anorektikernas konfliktfyllda relation till mat är i mycket en spegelbild av det västerländska samhällets dubbla förhållande till mat -- dels något som man vill ha, gärna i övermått, dels något som man måste göra sig av med. Man kan faktiskt säga att vi lever i ett bulimiskt samhälle. Ett samhälle där godisbutiker, salladsbarer och motionsinrättningar breder ut sig, sida vid sida.



Kroppsfixering och kroppskontroll
Dagens samhälle är mer komplicerat och svåröverskådligt än gårdagens. Den enskilda människans möjlighet till överblick över allt som händer är liten, trots ett jättelikt utbud av information i TV, radio, tidningar, böcker och nu senast, Internet. Vi lever i ett informationssamhälle där vi har tillgång till en allt mindre andel av mänsklighetens samlade kunskaper än någonsin, trots att det produceras mer information än någon gång tidigare i människans historia.

Mitt i detta jättelika informationsflöde blir den enskilda människan lätt ensam och isolerad. De viktiga besluten fattas långt borta från oss, utan att vi kan påverka eller ingripa, trots att vi kan ta del av besluten direkt via massmedia. Vi blir alla mer eller mindre offer för en utveckling som vi inte kan påverka eller kontrollera.

Vi har inte heller samma trygghet och stöd i vår omgivande sociala och kulturella miljö som tidigare. Religionens tröstande och stödjande funktion har minskat kraftigt, samtidigt som den inte har ersatts med något annat. Värderingar och normer är inte heller givna eller beständiga på samma sätt som förr.

Familjemönster och arbetsliv förändras och osäkerheten inför framtiden ökar. Att ha en känsla av att ha kontroll över tillvaron är samtidigt något som vi behöver för att klara av att leva. Vi kan inte finna oss i att enbart vara viljelösa offer för tillvarons nycker.

En tanke kan då bli att, om vi nu inte har kontroll över vår yttre existens, så har vi ändå möjlighet att påverka vår egen kropp. I själva verket är denna möjlighet något som omhuldas mycket i vår kultur, av både myndigheter och affärsintressen, liksom av ideella organisationer. Vi blir ständigt utsatta för information om hur viktigt det är att man sköter sig på rätt sätt. Rätt kost och rätt livsföring är målet och kroppen står i centrum.

Vi måste sköta om vår kropp. Vi måste ha kontakt med vår kropp. Och, inte minst, vi måste ha kontroll över kroppen. Man får inte bli för tjock, konditionen och spänsten måste hållas kvar och vi måste hålla oss starka och friska, även när vi åldras. Myten om den friska och perfekta kroppen odlas liksom myten om den perfekta hälsan.

Det är t o m så att vi inte längre accepterar att åldras. Ungdomen får inte ta slut, trots att det är ett biologiskt faktum att kroppen ständigt åldras. Medlen mot åldrandet är många. Gymping, jogging, work-out, bodybuilding, yoga och aerobics är några, fasta, hälsokost, näringspreparat och bantning är andra.

Att ha kontroll över kroppen är inte enbart en aktuell trend i samhället utan också en väsentlig strävan hos den som lider av hetsätning eller anorexia nervosa. Både nutidsmänniskan i allmänhet och hetsätaren/anorektikern strävar efter att ha kontroll. Kontroll i en tillvaro som inte går att kontrollera.

Och det är kanske här, i den allmänna kampen om kontroll över tillvaron och den egna kroppen, som vi hittar ännu en förklaring eller drivkraft till anorexi och bulimi. Att ha kontroll över den egna kroppen ger kanske en känsla av kontroll över tillvaron överhuvudtaget, samtidigt som det är en anpassning till några av de ideal som präglar vår kulturella miljö.

För kvinnor är pressen dessutom särskilt stor när det gäller kroppsfixering och utseende. Skönhetsidealet ändras successivt mot det smalare. Måtten på utvikningsflickor i herrtidningar har sedan 1950-talet visat en tydlig tendens -- flickorna blir smalare för varje år. En sammanställning av kroppsmåtten hos vinnande Fröken Sverige från 1951 till 1981 visade samma sak. Smalare och smalare. Fröken Sverige av 1951 var 171 cm lång och vägde 68 kg. De åtta Fröken Sverige-kandidaterna 1981 var i genomsnitt 172 cm långa och vägde i genomsnitt 54 kg!

Om man går längre tillbaka i tiden och ser på målningar av kvinnor från sekelskiftet och tidigare, framgår det än tydligare hur skönhetsidealet har förändrats genom åren. Kravet att kvinnor ska vara smala har uppenbarligen inte alltid funnits.

Förr i tiden, när vanligt folk inte alltid hade tillräckligt med mat, var det ett skönhetstecken att vara tjock. Nu har alla råd med mat i överflöd och trenden är den motsatta - man ska vara smal för att vara vacker!

Den som är smal är bra, duglig och framgångsrik, den som är tjock är dålig och oduglig, lyder parollen. Pressen att banta blir stor. Man måste äta mindre, kanske svälta sig. Frivilligt! Förr var det de välbärgade och rika som hade råd att vara tjocka - nu är det snarare de som har råd och tid att hålla sig smala.

En patient som lidit av anorexia nervosa och så småningom utvecklat hetsätningsproblem uttryckte det så här:

"När jag är smal:
- då vågar jag visa mig!
- då känner jag mig stark!
- då känner jag mig duktig!
- då tycker jag om mig själv!

Det är kanske här som vi hittar ytterligare en orsak till anorexia och bulimia nervosa. Den som är smal är stark. Den som är smal duger. Den som är smal är någon. Den som är smal tycker om sig själv och har en känsla av att vara någon, en känsla av att ha ett värde. Det är som om identiteten och självupplevelsen är kopplad till hur tjock eller smal man är. Tankar av det här slaget är vanliga, inte bara bland hetsätare och anorektiker, utan även bland många andra kvinnor.

Reklamen understöder det anorektiska tänkandet med braskande helsidesannonser. Ett synnerligen avskräckande exempel är kampanjen för lättmargarinet LÄTTA som har drivits på samma tema sedan introduktionen i början av 1980-talet.

"Har du bestämt dig för att inte bli fet?"

Det är först under de allar senaste åren som man i Lättareklamen har börjat ändra inriktning till en mindre anorektisk hållning.

Antalet fall av anorexia och bulimia nervosa verkar öka i takt med att skönhetsidealet förändras till det smalare. Det anorektiska tänkandet breder ut sig. Kvinnor blir mer och mer rädda för att gå upp i vikt. Många känner sig tjocka och vill banta. En del lyckas, de flesta misslyckas. Några får anorexia nervosa, andra drabbas av hetsätningsproblem. Kvinnornas (och kanske också männens) identitetskänsla och självuppfattning verkar mer än någonsin vara beroende av utseende och kroppsform.

Det finns också andra sociokulturella faktorer som kan ha bidragit till att bulimia nervosa verkar ha ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Män och kvinnor har av tradition haft olika roller och uppgifter i samhället. Den traditionella hemmafrun har visserligen endast varit en relativt kortvarig parentes i utvecklingen, men kvinnorollen har ändå till stor del varit förankrad kring hem och familjeliv, medan mansrollen haft sin förankring ute i arbetslivet. Sedan andra världskriget har denna rollfördelning förändrats då kvinnorna börjat yrkesarbeta i allt större utsträckning.

De sociala normerna för hur en kvinna ska vara ger idag dubbla budskap. Kvinnan ska dels göra karriär i yrkeslivet, helst på samma villkor som männen, dels ska hon fortfarande vara kvinnlig i enlighet med de mer traditionella normerna.

De dubbla kraven kan leda till en osäkerhet hos unga kvinnor om hur deras egen kvinnoroll ska se ut. Osäkerheten kan göra att man söker tydliga men kanske förenklade lösningar på de problem som det innebär att hitta sin roll och identitet som vuxen.

Kvinnorollen grundläggs mycket tidigt, framför allt utifrån de rollmönster och värderingar som finns i ursprungsfamiljen. Dessa mönster är i sin tur präglade av de normer och värderingar som råder ute i samhället och den omgivande miljön.

I undersökningar av daghemsbarn har man märkt att de traditionella könsrollerna är fast rotade hos barn i 4-årsåldern. Man har också kunnat konstatera att redan så små barn har klara uppfattningar om att det är fint att vara smal medan det är fult att vara tjock.

Det är inte enbart under de första åren i livet som den framtida kvinnorollen utmejslas, utan den här utvecklingen pågår naturligtvis kontinuerligt. En viktig fas i utvecklingen är puberteten, då de biologiska skillnaderna mellan flickor och pojkar tydligt framträder. Flickorna får med menstruationens början den definitiva bekräftelsen på sin kvinnlighet. Puberteten är också den tid då människan i mycket högre grad än tidigare söker sig bort från familjen för att få nya intryck och kunskaper. Yttre normer och värderingar påverkar personlighetsutvecklingen mycket mer än tidigare, likaså de värderingar som råder i den egna kamratkretsen.

Man kan säga att beroendet av omgivningen ökar och att den inre stabiliteten minskar under den intensiva utvecklingsperiod som puberteten och den fortsatta adolescensen utgör.

Det här beroendet kommer tydligast fram vid kriser av olika slag, antingen dessa beror på yttre händelser eller utvecklingskriser som vid puberteten och inträdet i vuxenvärlden. Om man klarar av dessa kriser på ett bra sätt eller inte, beror mycket på hur trygg man är i sig själv. Den inre tryggheten grundläggs under uppväxten i familjen, från födelsen och framåt. Om den inre tryggheten inte räcker till, måste man kompensera detta med att få trygghet utifrån. En möjlighet är att få stöd från föräldrarna eller andra vuxna personer i omgivningen.

Ett annat sätt att skaffa sig en form av trygghet utifrån är att försöka rätta sig efter de normer och värderingar som finns i omvärlden, t ex de som beskriver hur man bör bete sig och se ut. De här värderingarna förmedlas på ett stereotypt sätt i den tonårskultur som dominerar i film, TV, reklam och veckotidningar. De manliga normerna handlar (nu liksom alltid!) mycket om framgång och styrka, medan de kvinnliga normerna är mer dubbla. Dels bör man vara självständig och göra karriär, dels ska man vara attraktiv för männen. Bland det som skattas högt bland de kvinnliga idealen är att ha en snygg figur, vilket som regel innebär att man ska vara smal. Massmedia är bokstavligen översållade med sådana kvinnliga förebilder.

Anorexia och bulimia nervosa debuterar vanligen i ungdomsåren, den tid då yttre normer och värderingar spelar en stor roll för den fortsatta personlighetsutvecklingen och identitetsbildningen. Om den inre grundtryggheten är otillräcklig blir detta ofta en krisartad period i livet. Ett sätt att hantera denna utvecklingskris kan vara en fixering vid den värdering som säger att "en riktig kvinna är en smal kvinna". Den kvinnliga identiteten blir då mer eller mindre beroende av att man lyckas anpassa sig till det slankhetsideal som presenteras i massmedias kvinnobilder. Att vara tjock innebär då att man är misslyckad som kvinna, att vara smal att man är lyckad!

Utifrån ovanstående resonemang kan man se bantning hos tonårsflickor som ett sätt att försöka hitta eller förstärka sin kvinnlig identitet. Det är också mycket vanligt att tonårsflickor bantar och är fixerade vid sin kroppsform och vikt. Trots att bantningsbeteendet är oerhört vanligt är det ändå endast ett fåtal som utvecklar anorexia och bulimia nervosa.

Den slutsats vi kan dra av detta är att det är sannolikt att de sociokulturella faktorerna är bidragande drivkrafter till anorexia och bulimia nervosa, men att de definitivt inte räcker som enda förklaring till att problemen uppstår. Vi ska därför övergå till att granska ytterligare några olika teorier om anorexi och bulimi.



Psykodynamiskt orienterade teorier

I den psykoanalytiskt/psykodynamiskt orienterade litteraturen har det genom åren presenterats ett otal olika teorier om orsaken till anorexia och bulimia nervosa. Man ser som regel båda åkommorna som yttringar av samma bakomliggande psykopatologi. I de tidigaste teorierna såg man anorexisjukdomen som ett försvar mot konflikter kring sexualiteten. Man fokuserade på det som man kallade en oral fixering (att inte äta) och tolkade beteendet som ett symboliskt uttryck för ett avståndstagande från sexualitet och sexuella fantasier.

En av de mest populära teorierna var, som tidigare nämnts, att det rörde sig om en rädsla för "oral befruktning". Med detta menade man omedvetna fantasier om att maten representerade det manliga könsorganet (faderns) och att ätandet kunde leda till befruktning och graviditet. Bakom detta ansåg man att det låg incestuösa önskningar gentemot fadern och att det i princip rörde sig om en konflikt på oidipal nivå. Rädslan för att bli tjock tolkade man som en rädsla för att bli gravid.

Hetsätningen var utifrån detta synsätt ett symboliskt uttryck för att man gav efter för de incestuösa önskningarna gentemot fadern. Kräkningen sågs bl a som en bestraffning för handlingen och som ett sätt att symboliskt göra sig av med den uppkomna graviditeten och det manliga könsorganet. Vissa författare såg också kräkningen som ett oralsadistiskt beteende i avsikt att kastrera fadern för att sedan kunna överta och dominera modern (förmodligen med hjälp av den avbitna och uppkräkta penisen!).

Psykoanalytiska teoribildningar av modernare slag hittar vi hos den amerikanska psykoanalytikern Hilde Bruch (död 1984), som är den stora förgrundsgestalten när det gäller modern behandling av anorexia nervosa. Hilde Bruch gjorde avsteg från den mer traditionella psykoanalytiska metodiken och därför är det kanske riktigare att kalla hennes synsätt för psykodynamiskt. I sin beskrivning av anorexia nervosa skiljer hon ut de psykiska effekterna av svälten i sig från de symtom, som härrör från patienternas egentliga psykiska problematik.

De psykiska symtomen vid anorexia nervosa är enligt Bruch följande:

1 En oförmåga att identifiera känslor och kroppsliga sensationer, t ex ilska, ledsenhet eller hunger och trötthet.

2 En störning av kroppsuppfattningen, uttryckt som en känsla av att vara tjock eller stor.

3 En förlamande känsla av oduglighet, en känsla av att aldrig vara tillräckligt bra, oavsett hur mycket man än anstränger sig.

Hilde Bruch ansåg att det var störningar i den tidiga personlighetsutvecklingen som ledde fram till dessa svårigheter hos anorektikerna. Hon skriver att de grundläggande problemen fanns långt innan själva anorexin började. Själva anorexisjukdomen ser hon som anorektikerns sökande efter identitet och självständighet.

I sina teorier fokuserar Hilde Bruch på interaktionen mellan barnet och dess primära vårdare, som regel modern. Hon utgår från ett synsätt där barnet är aktivt i samspelet och inte enbart en passiv mottagare av omvårdnad och aktivitet från omgivningen. Bruch formulerade en modell där barnets identitetsutveckling och självkänsla är beroende av att dess egna, inifrån kommande, impulser och behov bekräftas av omgivningen och besvaras på ett riktigt sätt. Detta gäller både kroppsliga sensationer som hunger och trötthet och känslomässiga behov av tröst och uppmuntran.

Enligt Bruch har utvecklingen störts genom att den blivande anorektikern inte har fått sina uttryckta behov bekräftade av omgivningen. Detta har lett till att barnet så småningom slutat upp med att uttrycka egna behov för att istället anpassa sig efter omgivningens förväntningar. Genom att vara till lags och anpassa sig har barnet kunnat få kärlek och omvårdnad. Priset för detta har dock varit att de egna behoven har undertryckts och att utvecklingen av den egna identiteten och kroppsuppfattningen har störts.

Ett uttryck för denna tidiga anpassning hos barnet är den "till lags-inställning" som anorektiker och bulimiker ofta uppvisar i sina relationer till andra människor, inklusive eventuella terapeuter. Ett annat uttryck är oförmågan att urskilja och uttrycka kroppsliga sensationer och känslomässiga behov. Bristen på bekräftelse och uppmuntran under den tidiga barndomen ger också en förklaring till anorektikerns dåliga självkänsla och känsla av att inte räcka till, oavsett hur mycket hon än anstränger sig.

Hetsätning ser Bruch som en följd av anorexin. Svälten ger i sig upphov till ett kraftigt behov av att vräka i sig stora mängder mat, vilket följs av kompensationsbeteenden för att motverka rädslan och ångesten för viktuppgång. Så småningom får hetsätningen och kompensationsbeteendet en annan innebörd för anorektikern. Beteendet blir i sig ett sätt att reducera psykisk spänning och obalans som blir självgående och alltmer dominerande. Utifrån detta synsätt är bulimia nervosa närmast en följd av anorexia nervosa och i princip inte skild från den egentliga anorektiska grundproblematiken.

När det gäller moderna psykodynamiska teorier rörande bulimia nervosa har flera författare sett hetsätningens spänningsreducerande funktion som central. Man har, i likhet med Hilde Bruch, intresserat sig för det tidiga samspelet mellan spädbarnet och modern och de svårigheter som kan uppstå under denna period.

Bruch såg, som nämnts ovan, omgivningens bristande förmåga att ge adekvata svar på barnets impulser och initiativ som en grundorsak till utvecklingen av anorexia nervosa. När det gäller orsaken till bulimia nervosa har man istället fokuserat på omgivningens (moderns) oförmåga att trösta och lugna barnet. Brister inom detta område under spädbarnstiden ger upphov till svårigheter med att reglera och hantera inre psykisk spänning. I svåra fall skulle detta på ett intrapsykiskt plan kunna medföra upplevelser av förintelseångest och hotande död, i mindre svåra fall känslor av kronisk otrygghet och instabilitet.

Teorier kring uppkomsten av denna typ av intrapsykiska brister har framlagts av ett flertal författare från olika psykoanalytiska skolbildningar, t ex Donald W Winnicot och Heinz Kohut. Ett gemensamt drag i dessa teorier är att barnets huvudsakliga vårdnadshavare, som regel modern, fungerar som ett yttre objekt som är tillgängligt i den utsträckning som barnet behöver det.

När barnets egna resurser, psykiska och kroppsliga, inte räcker till för att bevara jämvikten, finns modern där och tillgodoser barnets behov av både psykisk och kroppslig omvårdnad. Är barnet ledset får det tröst, är det hungrigt får det mat. Modern identifierar sig på ett omedvetet sätt med barnet och kan därmed tolka och förstå vad barnet behöver.

Man brukar beskriva denna typ av relation mellan mor och barn som att modern fungerar som ett självobjekt för barnet. Det innebär att relationen mellan barnet och modern är så beskaffad att modern tillgodoser barnets psykiska och kroppsliga behov, utan att barnet behöver tillgodose några behov hos modern. Om modern inte finns tillgänglig när barnet behöver henne, väcker detta ångest hos barnet. (Det finns självfallet en viss tolerans hos barnet inför de oundvikliga frustrationer som måste uppkomma i relationen mor-barn. Det räcker att modern, som Winnicot uttrycker det, är "good enough". Hon behöver inte vara perfekt!)

Allteftersom barnet utvecklas, tar det självt över delar av moderns och den övriga omgivningens reglerande och stödjande funktioner i form av egna psykiska funktioner. Det är brister i utvecklingen av dessa självreglerande psykiska funktioner som man ser som bidragande till utvecklingen av bulimia nervosa. Hos bulimikern märks dessa brister i form av en dåligt utvecklad självkänsla, överkänslighet för separationer och svårigheter med att hantera psykisk spänning och kontrollera impulser.

Hetsätningsbeteendet och den följande kompensationen, ofta i form av kräkning, ger möjlighet till en urladdning av den psykiska spänningen och fungerar på så sätt som en ersättning för de brister i psykisk struktur som finns hos bulimikern.

Sammanfattningsvis kan man säga att de moderna psykodynamiskt/psykoanalytiskt orienterade teorierna rörande anorexia och bulimia nervosa beskriver båda tillstånden som orsakade av svårigheter i mor-barnrelationen under de första levnadsåren. Detta leder till en bristfällig utveckling av sådana centrala psykiska funktioner som kroppsuppfattning, reglering av självkänsla, impulskontroll och objektrelationer, något som i sin tur resulterar i fortsatta problem med identitetsutveckling och separation-individuation.

De förklaringar som de psykodynamiska teorierna ger är dock inte specifika för vare sig anorexia eller bulimia nervosa utan används även för att förklara en hel rad andra svåra psykiska störningar som borderline-tillstånd av olika art, narcissistiska störningar, psykotiska störningar och svåra depressionstillstånd. Vid alla dessa tillstånd ser man störningar i mor-barnrelationen av ovan redovisat slag som grundläggande. De psykodynamiska teorierna räcker därför inte som förklaring, då de inte är tillräckligt specifika för just anorexi och bulimi. Trots detta kan de vara av stort värde, när det gäller förståelsen av den enskilda patienten och uppläggningen av behandlingen.




Familjeaspekter
Att familjen är av stor betydelse vid psykiska problem av olika slag är välkänt. Redan på 1870-talet gjorde den franske läkaren Charles Laseque iakttagelser av hur familjen påverkades vid anorexia nervosa. Etthundra år senare gjorde familjeterapeuten och psykiatern Salvador Minuchin och hans medarbetare vid Philadelphia Child Guidance Clinic mer systematiska observationer av ett antal familjer med anorektiska barn. Minuchin tyckte sig se ett mönster i familjernas interaktion som var typiskt för anorexia nervosa.

Samma mönster gick även igen hos andra familjer. Det var familjer med kroppsligt sjuka barn där man hade svårt att behandla sjukdomen med konventionell medicinsk behandling. Det fanns samspelsmönster i familjen som på olika sätt motverkade att barnet tillfrisknade eller förbättrades. Barnets symtom och sjukdom blev en del av familjens sätt att fungera som helhet och symtomen bidrog på så sätt till att familjens sätt att fungera tillsammans inte förändrades.

Minuchin och hans medarbetare utarbetade en familjeterapeutisk metodik för att behandla anorexia nervosa och andra psykosomatiska problem. De resultat som man rapporterade verkade vara utomordentligt bra - 86% blev friska!

Ungefär samtidigt beskrev den italienska psykoanalytikern Mara Selvini-Palazzoli en likartad bild av familjer med anorektiska barn. Familjeterapi föreföll även i dessa fall ha en utomordentligt god effekt.


De mönster som man beskrev som typiska vid anorexia nervosa var följande:

1 Insnärjning.
Med detta menade man att gränserna mellan olika roller i familjen, t ex mellan barn och vuxna, var otydliga, likaså gränserna mellan de olika individerna. Familjemedlemmarna talar och känner för varandra, utan att det är tydligt vem som tycker och känner vad.

2 Överbeskydd .
Familjemedlemmarna skyddar varandra mot konfrontation sinsemellan och med omvärlden. Världen utanför familjen ses ofta som ond och farlig.

3 Rigiditet .
Familjen och dess medlemmar har svårt att anpassa sig till nya situationer, t ex att barnen växer upp.

4 Konfliktundvikande .
Familjen har svårt att hantera och lösa konflikter. Konflikter kan dock finnas men de kommer sällan ut i öppen dager utan familjemedlemmarna samarbetar för att hålla undan konflikterna.

5 Föräldrakonflikt .
Det finns en dold konflikt mellan föräldrarna som det anorektiska barnet drar undan uppmärksamheten från.

Att man funnit dessa mönster i samspelet hos familjer med anorektiska barn säger dock ingenting om orsaken till barnets anorexi. De ovannämnda svårigheterna kan ju lika väl vara en följd av den stress som råder i en familj med ett sjukt barn. Dessutom är mönstren inte enbart typiska för familjer med anorektiska barn utan förekommer även hos andra familjer med sjuka barn. Teorierna ger oss således inte någon direkt förklaring av orsaken till anorexia nervosa.

Vid bulimia nervosa har man delvis funnit familjemönster liknande dem vid anorexi. Till skillnad mot anorexifamiljerna finns det mer öppna konflikter och problem i bulimikernas familjer.

Som tidigare nämnts i avsnittet om familjebakgrund, är problem som sammanhänger med dålig impulskontroll (t ex missbruk) och affektiva störningar i form av depression vanliga bakgrundsfaktorer i familjen vid bulimia nervosa. Liknande bakgrund finns dock vid många andra psykiska problem och det är svårt att tro att detta i sig skulle leda till just bulimia nervosa.

Något entydigt samband mellan uppkomsten av anorexi/bulimi och familjens sätt att fungera finns inte. Familjen kan dock vara till stor hjälp för att stödja den som drabbats av anorexi eller bulimi. Familjens medverkan, t ex i form av familjesamtal, är därför ofta viktig vid behandlingen av dessa åkommor. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är behandlingen av anorexia nervosa nästan alltid baserad på familjens medverkan, medan man i vuxenpsykiatrin lägger mer tonvikt på individuell behandling.


Biologiska teorier
Trots omfattande forskningsinsatser har man inte kunnat finna någon rent medicinsk förklaring till anorexia nervosa. De biokemiska förändringar man har upptäckt hos anorektiska patienter har alltid varit orsakade av själva svälttillståndet. När anorektikern återfått sin normala kroppsvikt har förändringarna normaliserats. Man har dock spekulerat i att det skulle finnas en biologisk disposition för anorexia nervosa som aktiveras vid viktminskning. Under de senaste åren har man också i flera olika vetenskapliga studier noterat att det sannolikt finns en viss genetisk bakgrund till ätandeströningarna.

Enligt denna teori kan en "normal" bantning hos en tonårsflicka, som har denna disposition, utlösa anorexisjukdomen. De psykiska symtomen med viktfobi och störning av kroppsuppfattningen skulle enligt detta synsätt antingen vara en följd av den biologiska funktionsstörningen eller ett sätt för individen att för sig själv förklara sitt beteende.

Ett visst stöd för denna teori finns bl a i de forskningsrön man gjort under senare år beträffande aptitregleringen. Människokroppen har ett inbyggt system för att reglera kroppsvikten som är mycket komplicerat och ännu endast delvis utforskat. När reglersystemet fungerar normalt, hålls kroppsvikten i stort sett konstant. Genom att signalera med hunger- och mättnadskänslor styr kroppen näringsintaget.

Enligt den s k set-pointteorin fungerar styrsystemet som en termostat som är inställd på en viss kroppsvikt. Denna naturliga vikt, som är olika för olika individer och sannolikt ärftligt betingad, försöker kroppen hela tiden behålla konstant. Vid för lågt näringsintag reagerar kroppen med ökade hungerskänslor och en så småningom minskande energiförbrukning. Vid för högt energiintag reagerar kroppen med minskad aptit och en ökning av energiomsättningen.

Kroppsvikten och födointaget styrs dock inte enbart av dessa biologiska mekanismer utan påverkas också i hög grad av emotionella faktorer.

Under senare år har man även påvisat att kroppens val av näringsämnen styrs av särskilda mekanismer. I den del av hjärnan som kallas hypotalamus finns speciella centra som styr aptitregleringen. Genom experiment har man kunnat påvisa att hjärnan bl a reagerar på födans halt av kolhydrater respektive proteiner.

Om man vid en måltid äter mycket proteiner och litet kolhydrater reagerar hjärnans reglersystem på detta och signalerar att det behövs mer kolhydrater vid nästa måltid. Det reglersystem som påverkar intaget av kolhydrater respektive protein är baserat på signalsubstansen serotonin, en av de många signalsubstanser som finns i nervsystemet. Om man äter mycket kolhydrater ökar serotoninhalten i hjärnan. Brist på kolhydrater medför en sänkning av serotoninhalten, vilket resulterar i ett "sug" efter kolhydrater.

Serotoninsystemet har också andra funktioner i nervsystemet. Låga halter av serotonin i hjärnan förekommer ofta vid depressioner. Låg serotoninhalt är också kopplat till vissa personlighetsdrag, framförallt impulsivitet och behov av omväxling.

Enligt en aktuell teori skulle anorexi orsakas av en störning i serotoninsystemet, utlöst av stress eller psykiskt påfrestande händelser och/eller bantning. Detta skulle medföra en ökning av serotoninaktiviteten i hjärnan, vilket i sin tur antas leda till en kraftigt ökad känslighet för mättnadssignaler. Det är denna sjukliga förhöjning av mättnadskänslan som i sin tur antas leda till anorexia nervosa.

Några vetenskapliga studier som styrker denna teori finns dock inte. Teorin lider av samma svaghet som många andra biologiskt orienterade teorier om anorexia nervosa, den förutsätter att orsaken till sjukdomen är en biologisk störning av hunger- och mättnadsregleringen, något som man aldrig har kunnat påvisa. Dessutom förutsätts det att det finns någon form av biologisk disposition för att utveckla den ökade serotoninaktiviteten i hypotalamus. Det finns därför inte något stöd för denna teori vare sig i aktuell forskning eller i klinisk erfarenhet.

När det gäller bulimia nervosa finns det däremot större anledning att intressera sig för serotoninets roll. Man har kunnat konstatera att serotoninaktiviteten sjunker hos friska kvinnor som bantar, något som man inte har kunnat se hos män. Den sänkta serotoninaktiviteten kan leda till ett sug efter kolhydrater. Då det även finns ett samband mellan låg serotoninhalt och svårigheter med att kontrollera impulser, kan detta leda till svårigheter med att stå emot suget efter kolhydrater, vilket i sin tur kan leda fram till ett hetsätande av stora mängder kolhydratrik mat.

Då vissa individer har en konstitutionellt lägre serotoninaktivitet än andra kan detta disponera för ett extra kraftigt sug efter kolhydrater och en ökad risk för utveckling av hetsätningsproblem. Hetsätningsbeteendet är enligt detta synsätt helt enkelt kroppens sätt att kompensera viktnedgång och/eller brist på kolhydrater i födan.

Det finns mycket som tyder på att dessa biologiska mekanismer utgör en viktig bakomliggande orsak till bulimi. Kompensationsbeteendet vid hetsätning med kräkning och svält medför ju att hetsätaren får i sig ytterst lite kolhydrater mellan hetsätningarna. Detta medför i sin tur en sänkning av serotoninhalten i hjärnan, vilket leder till ett kraftigt sug efter kolhydrater.

Av olika skäl, t ex känslomässiga störningar, kan hetsätaren inte stå emot suget efter kolhydrater. När hon väl börjar äta tappar hon kontrollen och vräker i sig mat. Efteråt väcker detta p g a viktfobin ångest hos henne, vilket leder till kräkning och andra kompensationsbeteenden, något som i sin tur på nytt leder till nya hetsätningar. Den här onda cirkeln av hetsätning och kompensation blir på så sätt självgående och svår att bryta.


Sammanfattning
Teorierna om anorexia och bulimia nervosa är många. Även om ingen av de presenterade teorierna räcker för att helt förklara vare sig anorexi eller bulimi, ger de ändå synpunkter och förklaringar som är av värde för vår förståelse av dessa tillstånd.

Tillsammans ger de olika synsätten en helhetsbild som tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. I korthet kan vi sammanfatta en sådan helhetssyn på följande sätt:

Svårigheter av olika slag under uppväxten leder till att den blivande anorektikern/bulimikern får svårt att utveckla den inre trygghet och självkänsla som krävs för att klara ett självständigt och vuxet liv. Detta resulterar i en ökad känslighet för omgivningens krav och påverkan. Yttre påfrestningar som familjeproblem eller separationer ökar den inre osäkerheten och otryggheten.

Att vara smal är att vara stark och lyckad, det är budskap som förmedlas i dagens slankhets- och kroppsfixerade samhälle. För den som känner sig osäker och otrygg kan sådana enkla sanningar bli ett sätt att minska den inre otryggheten. Detta kan leda till en fixering vid tankar om att vara smal och en rädsla för att vara tjock, vilket i sin tur resulterar i ett anorektiskt beteende med mer eller mindre intensiv bantning som följd. I vissa fall leder detta till utvecklandet av anorexia nervosa, i andra fall till bulimia nervosa.

Personlighetsdrag som bristande förmåga till impulskontroll och känslomässig instabilitet disponerar för hetsätningsproblem, medan personlighetsdrag som perfektionism, tvångsmässighet och överdriven impulskontroll disponerar för anorexia nervosa utan hetsätningsproblem.

AN-info medivia

Ha en Skön Dag! Kram! Mita

Make A Change....

Ibland fastnar texter i hjärnan på mig och jag går och upprepar dom och sjunger för mig själv.
Ofta är det texter som har ett budskap och det kan vara allt från hårdrock till dansband.
Denna texten är en sådan....av the King of Pop....

"Man In The Mirror"

I'm Gonna Make A Change,
For Once In My Life
It's Gonna Feel Real Good,
Gonna Make A Difference
Gonna Make It Right . . .

As I, Turn Up The Collar On My
Favourite Winter Coat
This Wind Is Blowin' My Mind
I See The Kids In The Street,
With Not Enough To Eat
Who Am I, To Be Blind?
Pretending Not To See
Their Needs
A Summer's Disregard,
A Broken Bottle Top
And A One Man's Soul
They Follow Each Other On
The Wind Ya' Know
'Cause They Got Nowhere
To Go
That's Why I Want You To
Know

I'm Starting With The Man In
The Mirror
I'm Asking Him To Change
His Ways
And No Message Could Have
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
(If You Wanna Make The
World A Better Place)
Take A Look At Yourself, And
Then Make A Change
(Take A Look At Yourself, And
Then Make A Change)
(Na Na Na, Na Na Na, Na Na,
Na Nah)

I've Been A Victim Of A Selfish
Kind Of Love
It's Time That I Realize
That There Are Some With No
Home, Not A Nickel To Loan
Could It Be Really Me,
Pretending That They're Not
Alone?

A Willow Deeply Scarred,
Somebody's Broken Heart
And A Washed-Out Dream
(Washed-Out Dream)
They Follow The Pattern Of
The Wind, Ya' See
Cause They Got No Place
To Be
That's Why I'm Starting With
Me
(Starting With Me!)

I'm Starting With The Man In
The Mirror
(Ooh!)
I'm Asking Him To Change
His Ways
(Ooh!)
And No Message Could Have
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
(If You Wanna Make The
World A Better Place)
Take A Look At Yourself And
Then Make A Change
(Take A Look At Yourself And
Then Make A Change)

I'm Starting With The Man In
The Mirror
(Ooh!)
I'm Asking Him To Change His
Ways
(Change His Ways-Ooh!)
And No Message Could've
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
(If You Wanna Make The
World A Better Place)
Take A Look At Yourself And
Then Make That . . .
(Take A Look At Yourself And
Then Make That . . .)
Change!

I'm Starting With The Man In
The Mirror,
(Man In The Mirror-Oh
Yeah!)
I'm Asking Him To Change
His Ways
(Better Change!)
No Message Could Have
Been Any Clearer
(If You Wanna Make The
World A Better Place)
(Take A Look At Yourself And
Then Make The Change)
(You Gotta Get It Right, While
You Got The Time)
('Cause When You Close Your
Heart)
You Can't Close Your . . .Your
Mind!
(Then You Close Your . . .
Mind!)
That Man, That Man, That
Man, That Man
With That Man In The Mirror
(Man In The Mirror, Oh Yeah!)
That Man, That Man, That Man
I'm Asking Him To Change
His Ways
(Better Change!)
You Know . . .That Man
No Message Could Have
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
(If You Wanna Make The
World A Better Place)
Take A Look At Yourself And
Then Make A Change
(Take A Look At Yourself And
Then Make A Change)
Hoo! Hoo! Hoo! Hoo! Hoo!
Na Na Na, Na Na Na, Na Na,
Na Nah
(Oh Yeah!)
Gonna Feel Real Good Now!
Yeah Yeah! Yeah Yeah!
Yeah Yeah!
Na Na Na, Na Na Na, Na Na,
Na Nah
(Ooooh . . .)
Oh No, No No . . .
I'm Gonna Make A Change
It's Gonna Feel Real Good!
Come On!
(Change . . .)
Just Lift Yourself
You Know
You've Got To Stop It.
Yourself!
(Yeah!-Make That Change!)
I've Got To Make That Change,
Today!
Hoo!
(Man In The Mirror)
You Got To
You Got To Not Let Yourself . . .
Brother . . .
Hoo!
(Yeah!-Make That Change!)
You Know-I've Got To Get
That Man, That Man . . .
(Man In The Mirror)
You've Got To
You've Got To Move! Come
On! Come On!
You Got To . . .
Stand Up! Stand Up!
Stand Up!
(Yeah-Make That Change)
Stand Up And Lift
Yourself, Now!
(Man In The Mirror)
Hoo! Hoo! Hoo!
Aaow!
(Yeah-Make That Change)
Gonna Make That Change . . .
Come On!
(Man In The Mirror)
You Know It!
You Know It!
You Know It!
You Know . . .
(Change . . .)
Make That Change.

[ MICHAEL JACKSON LYRICS at www.AZLyrics.com ]

....det är väl så att om det ska bli någon förändring så måste man börja med sig själv......och Michel Jackson kanske inte riktigt hann komma så långt som till positiv förändring för sig själv, men han hade insikten och det är där det börjar....

Ha en Skön Dag! Kram! Mita

Stahre-terapi avs. 3

Sant och Osant om Fetma

Att äta lugnar men kan också oroa.
Att äta blir ofta en kortvarig tillfredställelse och skapar ångest.
Och just ångest driver på ett okontollerat ätbeteende.

Äta, att stoppa något i munnen kan starta som en ovana och gå över i ett beroende.

Stress kan orsaka fetma då kortisolutsöndringen ökar och då ökar spec. bukfetman.
Därför är det viktigt vid övervikt att identifiera stressituationer i ditt liv. För dessa är ofta förknippande med överätande.

Medicinska orsaker till fetma finns, underfunktion i sköldkörteln. Då kan man få medicin. Läs sid.35-36.

Ärftlighet är en faktor att ta med vid övervikt. Men man "ärver" också vanor.

Läkemedel kan ge övervikt.

Socker är en stor bov, det är min fasta övertygelse. Det ger beroende och omvandlas till fett i kroppen. Detta är det svåraste i livet för mig och behandlas för lite i denna boken tycker jag.....
Men som tur är har man ju den fria viljan att studera och lära sig själv om detta.
Bitten Jonsson kommer snart med en ny bok, det ska bli intressant att läsa den.

För mig betydde detta kapitel att jag fick insikt om att ångest är inte bara något som "snörper" åt i bröstet utan kan vara oro i livet för jättemånga saker....jag fick möjlighet att se olika saker jag känner oro inför. Nu har jag inte kunnar ändra på allt än men jag blev medvenen om situationerna och det är en bra bit på vägen....

Skriv ner olika situtioner du känner oro inför, olika tider på dagen kanske, och ta med dig detta i fortsättningen av boken där redskapen för att hantera detta kommer

Glad Midsommar!

önskar jag alla!

Jag tackar, trots allt, kroppen som har en fantastisk förmåga att göra sig påmind när jag springer för fort.
Det känns bra att jag fick en vecka av eftertänksamhet.

Först blev jag helt förtvivlad när jag blev sjuk, bloggar som inte uppdateras, mail som inte jag kunde svara på mm....men sen tänkte jag att det som sker, sker av en orsak. Och den orsaken var att jag stressat på för mycket en tid.

Nu känner jag mig mer fokuserad på hur jag ska lägga upp mitt arbete framöver.

Jag hade en lärare i bindvävsmassage som sade att livet är inte en motorväg utan en slingrig väg med massor av stickvägar åt olika håll.....

Det gäller bara att ha en målbild.

Trevlig Midsommar! Kram! Mita

Livet bromsar.....

Jag blev akut sjuk förra fredagen.
När allting rullar på så har livet en märklig förmåga att bromsa mig....
Jag får återkommande Rosefeber för jag har haft(numera bortopererat) ett stort lymföden i vä ben och har en nedsatt försvar. Det brukar bli en antibiotikakur och sen är det bra med det....
Denna gången gick bakterien ut i blodet och jag har legat med intravenöst atibiotika till idag.....därav min frånvaro här.

Jag ska vila lite mer nu och kanske fundera på att inte springa fram riktigt så fort som jag gjort en tid nu.

Bloggen här fortsätter jag med och på måndag är jag tillbaka med avsnitt ur Stahre-boken.

Ha en Skön Midsommar! Kram! Mita

Nya tider....

Det kändes bra att avsluta Stahre-terapin igår trots att jag inte kände så innan.
Jag har lärt mig så fantastiskt mycket och det ska bli rikigt spännande att få omsätta det iverkligheten.

Under tiden jag gått i denna terapi, start 14 jan 2010, har jag haft läxor varje vecka och det har varit ett stort jobb att gå igenom till nästa gång, så allt har inte riktigt landat i mig. Men nu kan jag i lugn och ro omsätta allt i verkligheten.

Jag tänker idag, att det jag ska börja med är att bryta vanan att stoppa något i munnen så fort jag får sug....
Igår försökte jag med att vänta 10min varje gång jag blev sugen, det gick sådär. På em. åkte det in choklad trots att jag klippte gräs och försökte aktivera mig med annat än att tänka på godis. Men så stannade gräsklipparen för det fastnade något under och då gick jag in och åt choklad....Ja misslyckanden = Lärandesituationer har jag ju lärt mig, så nästa gång får jag hantera detta på något annat sätt.

Kampen fortsätter....

Ha en Bra Dag! Kram! Mita

Vimsig..

Idag känner jag mig vimsig i skallen, jag ska på avslutande samtal hos min terapeut och sammafatta Stahre-terapin...

Jag har så mycket i huvudet som snurrar så jag hoppas det faller på plats efter samtalet idag.

Jag får alltid en stark osäkerhetskänsla när jag ska avsluta något, det har alltid varit så, även när jag som ung skulle avsluta cellgiftsbehandlingen minns jag att jag blev väldigt osäker...nu skulle jag klara mig själv, hur skulle jag leva osv.

Jag pendlar väldigt mycket mellan stark-svag just nu och det kanske är bra och leder mig vidare i livet.
När jag känner mig stark har jag väldigt kreativa ideer och kastar mig ut i olika projekt, sen blir jag orolig för att jag gjort eller sagt något fel....

Det kanske är så att jag bryr mig för mycket om vad andra tycker om mig, igen den dåliga självkänslan som gör sig påmind....

Jag ska prata med min terapeut om det idag och se vad hon säger....

Ha en Bra Dag! Kram! Mita

Att säga nej...

Igår tänkte jag mycket på det jag skrev om att säga nej.

För mig har det alltid varit så Att göra (säga JA!) = Att bli omtyckt...
När jag då säger nej så rasar hela min Att bli omtyckt-filosofi och det har det också gjort den gånger jag blivit sjuk och inte kunnat jobba tex.

Jag har jobbat jättemycket på denna biten i mitt liv och fortfarande är det en jättesvår sak att hantera.

Jag har fått bestämma mig för att saker jag gör, mycket som tex. inte syns i hemmet, värderas lika mycket som ett välbetalt jobb.
Nu har dessutom börjat, som jag skrivit om tidigare, skriva att-göra-listor, som jag prickar av. Detta har hjälpt mig att se hur mycket olika saker jag får gjort på en dag och därmed stärker jag egenvärdet.

Ja, detta kan funderas vidare på....

Ha en Bra Dag! Kram! Mita

Stahre-terapi avs. 2

Din vikt - ditt val...

Det talas ju mycket om val i detta samhället vi lever och att man ska göra medvetna val.
Men det är väl ingen som väljer att bli tjock och få ett sockerberoende.

Men man kan välja hur man ser på sitt liv, det är min övertygelse, och välja till bra saker som gör att vågskålen börjar väga jämnare så småningom.

Föst tror jag man måste bestämma sig för vad som är viktigt för mig och hur jag vill se ut, må, göra mm.

Man kan tex. välja att tycka det här med att utforska sig själv och se varför saker har blivit som de blivit är intressant. För mig har jag avdramatiserat mycket genom att tänka så och sen tänka att den ende jag kan ändra på är mig själv.

I detta kapitlet talas det om att vara aktör i sitt eget liv och inte offer.
Att hela tiden misslyckas kan vara att inte våga lyckas, för man kastar ju sig in i situationer som man inte har kontoll över när man ska söka nya vägar. Då kan man skylla på sin dåliga karaktär eller motivation.

Negativt ätbeteende handlar ofta om negativ självbild och negativa sanningar om sig själv.

För mig handlar detta kapitlet mycket om hur jag blir sedd när jag är tjock kontra smal. Jag känner alltid mycket mer krav på mig själv när jag är smal. När jag är tjock kan jag gömma mig bakom en bylsig tröja och se lite trött ut och då ställer människor mindre krav på mig än när jag är smal och ser pigg och fräsch ut.

Och då kommer det in att jag har väldigt svårt för att säga nej när jag blir ombedd att göra något och när jag är smal får jag mycket mer frågor om hjälp.

Alltså blir summan att för mig handlar det om att lära mig att vara tydlig med när jag säger nej och när jag säger ja...och framförallt att kunna känna att det är ok att säga nej utan att ha något att skylla på och samtidigt inte må dåligt över att jag sade nej.
Detta är inte det enklaste för mig...men jag har blivit medveten och därmed har jag ett val att ändra på detta.

Ha en Bra dag! Kram! Mita

läs....måndag 14 juni

Idag är jag i Skagen Danmark, jag åtekommer imorgon tisdag med forsättningen av Stahre-terapin.

Jag har hunnit fundera mycket de här semesterdagarna och brottats med sötsuget...

Det är ett tufft jobb att bemästra sockerberoendet, det förstår jag och jag har inte helt kommit till rätta med hur jag ska gå till väga.

Det räcker inte med att bara tänka positivt och tro att det ska gå över av sig själv.
Planering, fokusering och positiva målbilder har jag lärt mig under min terapi. Jobba som en idrottsman inför ett WM.

Detta ska jag sätta mig ner och skriva om när jag kommit hem efter denna semester.

Ha en Bra Dag! Kram! Mita

Ett utdrag från RSB´s hemsida

Socker – en väg till lycka?
Teorin bakom sockerberoende säger att socker, precis som andra beroendeframkallande ämnen påverkar kroppens signalsubstanser, det vill säga kemiska ämnen med hjälp av vilka kroppens nervceller kommunicerar med varandra. Serotonin och dopamin är de viktigaste signalsubstanserna för humöret. Efter en kolhydrat- och sockerrik måltid kan man känna sig lugn och avslappnad. Det beror bland annat på att signalsubstansen serotonin frigörs när man äter kolhydrater.

Serotonin är ett ämne som krävs för avslappning och sägs ha en mild lyckopillereffekt i kroppen. Sockret påverkar även nivåer av signalsubstansen dopamin. Dopamin är verksam i kroppens belöningssystem och i likhet med serotonin är viktigt för humöret. I hjärnan finns så kallade ”belöningscentra” som innehåller ett stort antal receptorer för dopamin. När dopamin binder till dessa receptorer upplever man känslor av välbehag och upprymdhet.

En ökad sockerkonsumtion leder till att alltmer dopamin frisätts i kroppen. Hjärnan anpassar sig till överstimulansen av dopamin genom att "skruva ner mottagningen", så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när frisättningen av dopamin minskar till följd av mindre socker i maten, tolkar kroppen det som en brist på dopamin.

Många studier har visat att varje människa har sin unika balans av dopamin- och serotoninnivåer, vilket styrs av våra gener. Vissa individer har en ökad sårbarhet och blir lättare beroende. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet.

På RSB menar man att vår unika kroppskemi är som våra unika fingeravtryck. För vissa människor är socker mycket farligt och för andra inte fullt så farligt. På samma sätt är det med alkohol, stora mängder är inte bra för någon, men en del kan dricka måttligt, medan andra måste avstå helt. Enligt RSB har upp till 75 procent av oss en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker och en fjärdedel av dessa är extremt känsliga.

Så påverkas du av socker
De kolhydrater vi får i oss via maten bryts ner till sockermolekyler i tarmen och transporteras därifrån ut i blodet. Sockret utnyttjas som energikälla av kroppens celler som tar det direkt från blodet. För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret behövs hormonet insulin.

En alltför sockerrik kost minskar så småningom känsligheten för socker i blodet. När känsligheten minskar ökar kroppens egen insulinproduktion. Efter ett tag tappar insulinet sin fulla effekt och blodsockernivåerna stiger. Insulin är kroppens mest fettbildande hormon och stora mängder av det gör oss feta.

Det innebär att för stor konsumtion av socker leder till övervikt, samt ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det förrädiska med sockret är att det i motsats till fett, inte ger oss någon mättnad. Istället stimulerar den söta smaken hungersignalerna.

Abstinens efter socker hos råttor
Några studier som visar att människan har blivit sockerberoende finns inte. Däremot har detta tillstånd framkallats hos råttor som fick dricka 25-procentig sockerlösning i åtta dagar. Råttorna fick sedan abstinenssymptom, i form av skakningar och darrningar, när blandningen togs bort. Om vi förutsätter att människan reagerar på samma sätt som råttor blir frågan vilka mängder som krävs för att bli beroende.

De som är skeptiska till begreppet sockerberoende menar att det är fel att dra slutsatser som gäller för människor från djurförsök. Våra kostvanor styrs i högre grad av social miljö och enligt dem är sockerberoende snarare beteendemässigt än fysiologiskt betingat.

Samhällets sockerfällor
I vårt moderna samhälle omges vi ständigt av godis, skräpmat och läsk. Ett gråtande barn får en kaka, en trött vuxen dricker en cocacola. Vår livsstil främjar ett sockerberoende. Samtidigt anses det lite syndigt att frossa i sötsaker. Och alla vet att förbjuden frukt smakar bättre.

Sockerdebatten går hög men konsumtionen av socker i Sverige har inte ökat under de senaste 20 åren. Däremot har konsumtionsmönstret förändrats. Användningen av socker i hemmen har minskat kraftigt medan konsumtionen av socker från industritillverkade livsmedel har ökat. Sockret döljer sig i halvfabrikat, färdigmat, i sötade mejeriprodukter och charkuterivaror.

Varför tycker vi så mycket om sötsaker?
Vi lever nu i ett överflöd av socker, men våra kroppar har inte ändrats sedan stenåldern. På den tiden var det sällsynt med söt eller fet mat. Stenålderskost hade betydligt lägre energitäthet än den mat vi äter idag. Eftersom tillgången på mat var ojämn och ofta bristfällig gällde det för våra förfäder att äta när det fanns mat och lagra upp energi för kommande dagar. Vi har därför en tendens att äta mer än vi behöver. Den söta smaken signalerade att födan innehöll det nödvändiga sockret, glukos, som bland annat vår hjärna krävde.

Att tycka om sötsaker finns nedärvt i vår hjärna. Dessutom har vi en förkärlek för sött och fett. I naturen förekommer inte sött och fett i samma livsmedel. Men det är just denna kombination som gör bakverk, godis och många efterrätter så goda.

Hur ska vi äta?
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att inte mer än tio procent av den dagliga konsumtionen ska bestå av raffinerat socker. I dessa tio procent skall inrymmas det socker som finns tillsatt i olika maträtter och det socker som används direkt på till exempel fil eller för att söta kaffet. En genomsnittsmänniska konsumerar dubbelt så mycket.

Anhängare av teorin om sockerberoende menar att det finns vissa regler man måste följa för att bli av med sitt beroende. Huvudprincipen är att kraftigt minska kolhydratintaget. Detta sker främst genom att ta bort sockret och minimera intaget av energitäta, stärkelserika livsmedel som spannmål, potatis, majs, baljväxter och ris och öka intaget att fett, protein och grönsaker.

Problemet är att socker är den energi som kroppens celler behöver för att fungera, särskilt hjärnan måste ha ständig tillgång till socker. Oavsett om det går att bli beroende av socker eller inte mår vi alla bra av att dra ner sockret i maten.

För att vi inte ska äta för sockerrik mat rekommenderar dietister att undvika raffinerat socker och vitt mjöl och välja hellre råris och fullkornspasta. De föreslår också att man slutar med söta drycker som innehåller mycket socker men är näringsfattiga. Och sist men inte minst, ät hellre en frukt än en kanelbulle när sockersuget gör sig påmind.

Ha en Bra dag! Kram! Mita