Ett utdrag från RSB´s hemsida

Socker – en väg till lycka?
Teorin bakom sockerberoende säger att socker, precis som andra beroendeframkallande ämnen påverkar kroppens signalsubstanser, det vill säga kemiska ämnen med hjälp av vilka kroppens nervceller kommunicerar med varandra. Serotonin och dopamin är de viktigaste signalsubstanserna för humöret. Efter en kolhydrat- och sockerrik måltid kan man känna sig lugn och avslappnad. Det beror bland annat på att signalsubstansen serotonin frigörs när man äter kolhydrater.

Serotonin är ett ämne som krävs för avslappning och sägs ha en mild lyckopillereffekt i kroppen. Sockret påverkar även nivåer av signalsubstansen dopamin. Dopamin är verksam i kroppens belöningssystem och i likhet med serotonin är viktigt för humöret. I hjärnan finns så kallade ”belöningscentra” som innehåller ett stort antal receptorer för dopamin. När dopamin binder till dessa receptorer upplever man känslor av välbehag och upprymdhet.

En ökad sockerkonsumtion leder till att alltmer dopamin frisätts i kroppen. Hjärnan anpassar sig till överstimulansen av dopamin genom att "skruva ner mottagningen", så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när frisättningen av dopamin minskar till följd av mindre socker i maten, tolkar kroppen det som en brist på dopamin.

Många studier har visat att varje människa har sin unika balans av dopamin- och serotoninnivåer, vilket styrs av våra gener. Vissa individer har en ökad sårbarhet och blir lättare beroende. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet.

På RSB menar man att vår unika kroppskemi är som våra unika fingeravtryck. För vissa människor är socker mycket farligt och för andra inte fullt så farligt. På samma sätt är det med alkohol, stora mängder är inte bra för någon, men en del kan dricka måttligt, medan andra måste avstå helt. Enligt RSB har upp till 75 procent av oss en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker och en fjärdedel av dessa är extremt känsliga.

Så påverkas du av socker
De kolhydrater vi får i oss via maten bryts ner till sockermolekyler i tarmen och transporteras därifrån ut i blodet. Sockret utnyttjas som energikälla av kroppens celler som tar det direkt från blodet. För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret behövs hormonet insulin.

En alltför sockerrik kost minskar så småningom känsligheten för socker i blodet. När känsligheten minskar ökar kroppens egen insulinproduktion. Efter ett tag tappar insulinet sin fulla effekt och blodsockernivåerna stiger. Insulin är kroppens mest fettbildande hormon och stora mängder av det gör oss feta.

Det innebär att för stor konsumtion av socker leder till övervikt, samt ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det förrädiska med sockret är att det i motsats till fett, inte ger oss någon mättnad. Istället stimulerar den söta smaken hungersignalerna.

Abstinens efter socker hos råttor
Några studier som visar att människan har blivit sockerberoende finns inte. Däremot har detta tillstånd framkallats hos råttor som fick dricka 25-procentig sockerlösning i åtta dagar. Råttorna fick sedan abstinenssymptom, i form av skakningar och darrningar, när blandningen togs bort. Om vi förutsätter att människan reagerar på samma sätt som råttor blir frågan vilka mängder som krävs för att bli beroende.

De som är skeptiska till begreppet sockerberoende menar att det är fel att dra slutsatser som gäller för människor från djurförsök. Våra kostvanor styrs i högre grad av social miljö och enligt dem är sockerberoende snarare beteendemässigt än fysiologiskt betingat.

Samhällets sockerfällor
I vårt moderna samhälle omges vi ständigt av godis, skräpmat och läsk. Ett gråtande barn får en kaka, en trött vuxen dricker en cocacola. Vår livsstil främjar ett sockerberoende. Samtidigt anses det lite syndigt att frossa i sötsaker. Och alla vet att förbjuden frukt smakar bättre.

Sockerdebatten går hög men konsumtionen av socker i Sverige har inte ökat under de senaste 20 åren. Däremot har konsumtionsmönstret förändrats. Användningen av socker i hemmen har minskat kraftigt medan konsumtionen av socker från industritillverkade livsmedel har ökat. Sockret döljer sig i halvfabrikat, färdigmat, i sötade mejeriprodukter och charkuterivaror.

Varför tycker vi så mycket om sötsaker?
Vi lever nu i ett överflöd av socker, men våra kroppar har inte ändrats sedan stenåldern. På den tiden var det sällsynt med söt eller fet mat. Stenålderskost hade betydligt lägre energitäthet än den mat vi äter idag. Eftersom tillgången på mat var ojämn och ofta bristfällig gällde det för våra förfäder att äta när det fanns mat och lagra upp energi för kommande dagar. Vi har därför en tendens att äta mer än vi behöver. Den söta smaken signalerade att födan innehöll det nödvändiga sockret, glukos, som bland annat vår hjärna krävde.

Att tycka om sötsaker finns nedärvt i vår hjärna. Dessutom har vi en förkärlek för sött och fett. I naturen förekommer inte sött och fett i samma livsmedel. Men det är just denna kombination som gör bakverk, godis och många efterrätter så goda.

Hur ska vi äta?
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att inte mer än tio procent av den dagliga konsumtionen ska bestå av raffinerat socker. I dessa tio procent skall inrymmas det socker som finns tillsatt i olika maträtter och det socker som används direkt på till exempel fil eller för att söta kaffet. En genomsnittsmänniska konsumerar dubbelt så mycket.

Anhängare av teorin om sockerberoende menar att det finns vissa regler man måste följa för att bli av med sitt beroende. Huvudprincipen är att kraftigt minska kolhydratintaget. Detta sker främst genom att ta bort sockret och minimera intaget av energitäta, stärkelserika livsmedel som spannmål, potatis, majs, baljväxter och ris och öka intaget att fett, protein och grönsaker.

Problemet är att socker är den energi som kroppens celler behöver för att fungera, särskilt hjärnan måste ha ständig tillgång till socker. Oavsett om det går att bli beroende av socker eller inte mår vi alla bra av att dra ner sockret i maten.

För att vi inte ska äta för sockerrik mat rekommenderar dietister att undvika raffinerat socker och vitt mjöl och välja hellre råris och fullkornspasta. De föreslår också att man slutar med söta drycker som innehåller mycket socker men är näringsfattiga. Och sist men inte minst, ät hellre en frukt än en kanelbulle när sockersuget gör sig påmind.

Ha en Bra dag! Kram! Mita